Sök

Vatican News

Vatikanen. Påven Franciskus 2020: Bönens kraft i pandemin

Den globala nödsituationen på grund av covid-19 har stoppat internationella resor i år, men påven Franciskus har alltid stått de troende nära tack vare bönens kraft.

Isabella Piro - Vatikanstaten översättning Katarina Agorelius


Söndagen 8 mars 2020: skiljelinjen som delar upp "före" och "efter" utgår från detta datum. Det är dagen för den första Angelus som påven Franciskus håller i direktsändning i ljud och video från apostoliska palatsets biblotek. Nedstängningen som infördes på grund av covid-19-pandemin är nära förestående. ”Dagens Angelus är lite konstig med påven ’inburad’ i biblioteket, men jag ser er och står er nära”, säger påven i början av sändningen. Sedan, utanför programmet strax därefter, visar sig påven ändå i apostoliska palatsets fönster för att välsigna Petersplatsen. Man vet det inte ännu, men detta torg blir tomt och tyst under månader; den kommer att fyllas av påvens bön och världens hopp. Det är just där som påven ensam i regnet på Långfredagen 27 mars håller en särskild eukaristisk tillbedjan i pandemitiden för att inbjuda mänskligheten att inte vara rädd och att anförtro sig till Herren: ”Vi har ett hopp”, säger han, ”i hans kors har vi blivit läkta och omfamnade. Ingenting och ingen kan skilja oss från hans återlösande kärlek”.

Bönen och vårdkrisen återkommer även i de allmänna audiensernas katekeser under 2020 och påven tillägnar just detta en hel serie som inleds 6 maj och återupptas 7 oktober. På temat “Att bota världen” reflekterar påven från och med augusti månad, där han särskilt onsdagen 19 augusti påminner om vikten av en universell tillgång till vaccinet. En tredje serie katekeser, från januari till slutet av april, tillägnas dessutom saligprisningarna. Fram till 31 december blir det totalt 46 allmänna audienser detta år och 58 Angelus och Regina coeli, med möjligheten till ett stort antal fredsappeller. Den viktigaste 19 juli där han förnyar sin appell “om ett globalt och omedelbart eld upphör, som tillåter fred och säkerhet, som är nödvändig för att ge humanitär hjälp”. Från 9 mars till 18 maj, auktoriserar påven dessutom, eftersom kyrkorna i Italien förbjuds firanden med folkets deltagande, direktsändningar i ljud och video från mässan som han håller varje morgon klockan 7.00 i gästhemmet Sankta Marta. Den sista mässan håller han däremot från Peterskyrkan morgonen 18 maj, dagen som markerar hundra år sedan helige Johannes Paulus II föddes.

2020 är även året för påven Franciskus tredje encyklika: 4 oktober publiceras “Fratelli tutti”, där påven anger broderskap och social vänskap som primära sätt för att bygga en bättre värld. Tidigare, 12 februari, spreds den apostoliska uppmaningen “Querida Amazonia”, resultatet av den särskilda synoden om Amazonasregionen som hölls i oktober 2019. Texten uttrycker påvens hopp för en kyrka med Amazonas ansikte och visar nya vägar för evangelisering och omsorg för miljön. Inte av en slump firas även utgivningen av påven Franciskus andra encyklika “Laudato si’” 18 juni för fem år sedan, med dokumentet ”I vandring för vården av det gemensamma hemmet” framtaget av en grupp från Heliga Stolens avdelningar om integrerad ekologi och som syftar till att utmana varje kristen till ett sunt förhållande till skapelsen. 24 maj lanseras sedan ett särskilt “Årsjubiléum för Laudato si’” medan påven 12 december sänder ett videobudskap till deltagarna i “High Level Virtual Climate Ambition Summit”, FN:s videokonferens om klimatet, för att bekräfta Vatikanens åtagande att minska nettoutsläppen till noll före 2050.

Bland 2020 års apostoliska brev sticker “Patris corde” ut, som sprids 8 december, 150 år efter förklaringen av sankt Josef som katolska kyrkans beskyddare, som utfärdades av salige Pius IX. I samband med det tillkännager apostoliska penitentiariet ett särskilt “Sankt Josef-år” som kommer att avslutas 8 december 2021. Vid Angelus 27 december meddelar påven att “Familjeåret Amoris laetitia” ska invigas 19 mars 2021 och som kommer att avslutas 26 juni 2022 med den tionde Världsfamiljedagen, som enligt planerna ska hållas i Rom. Under året som nu går mot sitt slut har påven även hållit i några särskilda firanden: 26 januari i Peterskyrkan förrättar han mässan för den första Guds Ords söndag, som instiftades av påven 2019. På kvällen 10 april sänds Korsvägen skriven av intagna vid fängelset “Due Palazzi” i Padova. Efter andakten håller påven inget tal, men hans talande tystnad är starkare än alla ord. Samma tystnad, fylld av tro, följer honom månader senare vid Spanska trappan i Rom: det är gryning 8 december, högtiden för Jungfru Marias utkorelse och fullkomliga renhet, och påven samlar sig i bön vid statyn av Jungfru Maria.

Vid påsk 12 april är Peterskyrkan tom: påven firar mässan i några få personers närvaro och meddelar Urbi et Orbi framför altaret. Den dagen blir dramat i Cabo Delgado i Mocambique känt på internationellt plan. Bland de flera fredsappeller som påven sänder ut i sitt budskap för staden och världen, går även ett just till den nordöstra provinsen i det afrikanska landet, där det sedan tre år råder en våldsam konflikt. Och det är som om påven i den stunden sätter Cabo Delgado på världskartan. I Peterskyrkan firas även Kristus Konungen 22 november med överlämnandet av korset och mariaikonen, symbolerna för Världsungdomsdagen, mellan ungdomar från Panama, värdlandet för VUD 2019, och dem från Lissabon, staden som står för dagen år 2023. I samband med detta beslutar påven att stiftsfirandet av VUD ska flyttas från Palmsöndagen till firandet av Kristus Konungen.

Vad gäller reformer undertecknar påven under året som går mot sitt slut flera dokument: i mars utfärdar han lag nummer CCCLI om rättssystemet i Vatikanstaten, som ersätter den i kraft sedan 1987, vilken ger större oberoende till domare. Den 1 juni motu proprio “Förordningar om öppenhet, kontroll och konkurrens av offentliga kontrakt för Heliga Stolen och Vatikanstaten”, som 5 december följs av den nya Stadgan för finansunderrättelsemyndigheten, som så blir Tillsyns- och finansinformationsmyndigheten (Asif). Slutligen 28 december, genom motu propro "Om några befogenheter i ekonomiska och finansiella frågor”, flyttar hanteringen av statssekretariatets fonder och ägor tillsammans med Peterspenningen till APSA. Samtidigt stärks ekonomisekretariatets kontrollfunktion, som får funktionen av påvlig sekreterare i ekonomiska och finansiella frågor. Betydelsefull är även förlängningen två år, 22 oktober, av det provisoriska avtalet mellan Heliga Stolen och Folkrepubliken Kina, som undertecknades i Peking 2018 om biskopsnomineringar. Förlängningen åtföljs 24 november av nomineringen av en ny biskop, msgr Tommaso Chen Tianhao, som ska leda Qingdao stift.

Tisdagen 10 november publiceras också “Rapporten om Heliga Stolens institutionella kännedom och beslutsprocess om tidigare kardinal Theodore Edgar McCarrick”. Skyldigförklarad för sexuella övergrepp mot minderåriga och avsatt från prästerskapet 2019, är den tidigare kardinalen föremål för ett omfattande underlag som statssekretariatet förbereder för påvens räkning. Påven själv talar om det vid allmänna audiensen 11 november: "I går publicerades rapporten om det smärtsamma fallet med före detta kardinal Theodore McCarrick”, sa han. ”Jag förnyar min närhet till offren för varje form av övergrepp och kyrkans åtagande att utrota detta onda”. Mot slutet av 2020 förändras sedan sammansättningen av kardinalskollegiet: 28 november, vid hans pontifikats sjunde koncistorium, kreerar han 13 nya kardinaler och kallar dem till sina nya positioner från världens periferier: länder som Brunei och Rwanda ingår för första gången i kardinalskollegiets "geografi”.

2020 är dessutom året utan påvens internationella resor och då han bara har rört sig inom Italien. 23 februari åker han till Bari till mötet för reflektion och andlighet ”Medelhavet, fredsfront” och här vädjar påven om fred och broderskap och förklarar att krig är en galenskap som vi aldrig får ge efter för. 3 oktober reser påven till Assisi för ett privat besök och på helige Franciskus grav underteckanar han encyklikan “Fratelli tutti” som publiceras en dag senare.

Under dessa 12 månader sänder påven ut många videobudskap bland annat 25 september och 10 december. I det förstnämnda vänder han sig till FN:s 75:e generalförsamling med en stark vädjan om att få ett stopp på upprustningen, värnar om migranternas rättigheter och tänker om de ekonomiska och finansiella systemen. Bestämt är även fördömandet av abort som en humanitär "väsentlig tjänst". Det andra videobudskapet vänder sig till deltagarna i mötet on line som främjas av avdelningen för integrerad mänsklig utveckling om krisen i Syrien och Irak. “Vi måste se till att den kristna närvaron i dessa länder fortsätter att vara det den alltid har varit: ett tecken på fred, framsteg, utveckling och försoning mellan personer och folk”, säger han. Och det är just i Irak som påven Franciskus kommer inleda det nya året: 7 december tillkännages påvens resa till Irak 5-8 mars. Ett besök som påven starkt önskar så mycket att han uttrycker sin vilja att förverkliga detta sedan juni 2019 vid audiensen för deltagarna i sammanträdet för biståndsorganisationer som ger hjälp till de orientaliska katolska kyrkorna, Roaco. Det är en signal mot det som sker 25 januari 2020, då påven tar emot Iraks president Barham Salih i Vatikanen. Det är alltså detta land som får bygga bron mellan ett år som gått till ett annat som inleds, med förebud om nytt hopp.

01 januari 2021, 08:00