Sök

Vatican News
Skog Skog 

Påven talar på nytt om miljön: ”För att vilja vårda miljön måste du ha rötter”

När påven Franciskus på torsdagen tog emot en grupp franska miljöaktivister talade han med dem om behovet av ett förändrat förhållande till naturen. ”Det är viktigt att känna att du tillhör en tradition och för då vårdar du dina rötter så att frukterna blir goda", sa påven och menade att för att läka jorden måste man först läka människans hjärta.

Charlotta Smeds - Vatikanstaten

Gruppen som påven Franciskus tog emot i Vatikanen på torsdagen är miljöexperter som samarbetar med de franska biskoparna. Han hade förberett ett tal men valde att tala fritt och lämnade istället över den färdigskrivna texten.

Ett personligt vittnesbörd

Påven började med att berätta om sin egen ”omvändelse” i miljöfrågor. Han sa att när han arbetade för den latinamerikanska biskopskonferensen i Brasilien, i Aparecida, lade han inte mycket vikt vid de förslag som kom från Amazonas och tänkte att de inte hade att göra med evangelisering:

”Det var jag 2006. Sedan kom Laudato Si' 2015. Jag har gått en omvändelsevandring däremellan. Förut förstod jag ingenting! (...) Jag vill understryka detta: från att inte förstå någonting i Aparecida 2006, till encyklikan. Jag vill vittna om det. Vi måste arbeta för att alla ska göra denna omvändelse.”

Ursprungsfolkens visdom

Påven fortsätter med att säga att för honom innebar omvändelsen att han ändrade synen på ursprungsbefolkningarna:

”Att leva gott är inte det ljuva livet, nej. Att leva gott är att leva i harmoni med skapelsen. Vi har förlorat denna visdom att leva gott. Ursprungsfolken öppnar den här dörren för oss. Några äldre i ursprungsfolken i västra Kanada klagar över att deras barnbarn åker till stan och anammar moderna seder och glömmer bort sina rötterna. Att glömma rötterna är ett drama inte bara för ursprungsbefolkningarna utan hela den samtida kulturen.”

Påven Franciskus konstaterar att idag har man förlorat harmonin mellan tanke, känsla och handling, och att vi måste arbeta på vår ömhet och förmåga att vara varsamma, för det behövs för att kunna leva i en god harmoni, som en del av den mänskliga ekologin. Det är viktigt att känna att du tillhör en tradition, för då vårdar du dina rötter så att frukterna blir goda.

Dialog med far- och morföräldrar

Slutligen återvände påven Franciskus till ett tema som är honom mycket kärt - förhållandet till äldre, med far- och morföräldrar, och till att man talar med dem. Påven sa:

Det finns ett avsnitt i Joels bok som jag är fäst vid: ”Mor-och farföräldrar kommer att drömma. De gamla kommer att drömma och de unga kommer att profetera”. Unga människor är profeter. Gamla människor är drömmare. Det verkar som om det borde vara tvärtom, men så är det! Så länge gamla människor och farföräldrar pratar och man lyssnar till dem. Detta är mänsklig ekologi.”

Påvens tal: det går långsamt

"Vi är en del av en enda mänsklig familj, kallad att leva i ett gemensamt hem där vi nu tillsammans noterar det störande förfallet", skrev påven Franciskus i texten som han lämnade över till de franska miljöexperterna på torsdagen. Men det finns alltid anledning till hopp:

”Det är glädjande att medvetenheten om hur brådskande situationen är, finns nästan överallt, och att miljöfrågan alltmer genomsyrar tankesätten på alla nivåer och börjar påverka politiska och ekonomiska val, även om mycket återstår att göra och även om vi fortfarande ser att det går för långsamt, och till och med att man stundtals backar.”

Kyrkans bidrag

Påven bekräftar den katolska kyrkans åtagande att skydda det gemensamma hemmet, även om kyrkan inte har färdiga lösningar att föreslå och är medveten om de tekniska, ekonomiska och politiska svårigheterna, skriver påven. Men kyrkan vill göra det den kan, särskilt i formandet av samveten, för att gynna en djupgående och bestående ekologisk omvändelse. Tron, konstaterar han, är de kristnas motivation för att skydda naturen såväl som de mest utsatta bröderna och systrarna och därför är det viktigt att utveckla en dialog mellan tro och vetenskap.

Bibeln lär oss att universum är vackert och gott, och genom att begrunda skapelsen kan vi skymta Guds oändliga skönhet och godhet. Varje varelse, till och med de minsta, är föremål för Faderns ömhet, som ger dem en plats i världen.

Människan är naturens förvaltare inte mästare

Det är människans uppgift är att respektera Guds verk och förvalta naturen och det den erbjuder, utan att någonsin tro sig vara absolut mästare över den. Mänskligheten kallas att leva på jorden i harmoni i rättvisa, fred och broderskap, enligt evangeliet, men när naturen misshandlas av egenintressen bryts harmonin upp och då uppstår allvarliga ojämlikheter, orättvisor och lidanden.

Påven upprepar: "Det är samma likgiltighet, samma själviskhet, samma girighet, samma stolthet, samma påstående att vara världens mästare och despot som leder människor, å ena sidan, till att förstöra arter och plundra naturresurser, till att å andra sidan utnyttja fattigdom, att missbruka kvinnors och barns arbete, att upphäva familjens grundpelare, att inte längre respektera rätten till mänskligt liv från befruktning till det naturliga slutet."

Läk människans hjärta för att läka världen

Därför är det inte möjligt att läka förhållandet med skapelsen utan att först läka relationerna mellan människor. Det är bara genom att läka människans hjärta, bekräftar påven, som man kan hoppas på att kunna läka världen med sina sociala svårigheter och miljöproblem. Påvens skrivna tal avslutas med uppmaningen till att fortsätta arbetet för att skydda miljön och till att, trots svårigheterna, grunda hoppet på Jesus Kristus. ”Han överger oss inte, lämnar oss inte ensamma, för han är definitivt enad med vårt hem, och hans kärlek leder oss alltid att hitta nya vägar.”

04 september 2020, 08:02