Beta Version

Cerca

Vatican News
Påven Franciskus och Maria Voce Påven Franciskus och Maria Voce  (ANSA)

Påven möter Focolarerörelsen ”Loppiano har ingen periferi”

Påven Franciskus fortsatte sin dagsresa i Toscana och efter mötet i Nomadelfia fortsatte han till Focolarerörelsens centra i Loppiano dit han anlände i helikopter klockan 10. Påven har valt att göra denna resa för att uppmärksamma två platser där lekmannarörelser har byggt upp och lever en gemenskap som baserar sig på evangeliets budskap.

Charlotta Smeds - Vatikanstaten

Det var första gången en påve besökte Loppiano. Han började besöket med att be i Maria Theotókos sanktuariet. Efter det talade han inför den stora kommuniteten. Cirka 6000 personer tog emot påven tillsammans med deras ordförande Maria Voce.  

Att ge ett permanent vittnesbörd om en samexistens som kännetecknas av Jesu bud 'Älska varandra som jag har älskat er' - med detta mål föddes år 1964 det internationella centret för Focolarerörelsen i Loppiano, cirka tjugo kilometer från Florens.

Loppiano vittnar om evangelisk kärlek

För närvarande har centrat ca 850 invånare: de är män och kvinnor, familjer, unga och barn, präster och ordensfolk från 65 nationer på de fem kontinenterna. Varje år välkomnar staden tusentals besökare från hela världen, med kurser och möten.

Påven sa att Chiara Lubich, som grundade Focolarerörelsen, ”alltid har velat se dessa små städer, laboratorier av mänsklig samexistens, som skisser på en enad värld, ett vittnesbörd om hur samhället kan se ut om det baseras på evangeliets gemensamma kärlek. Det är det Loppiano vill visa världen.”

Påven tackade pionjärerna

Mötet i Loppiano präglades av ett samtal, med vittnesbörd, frågor och svar, mellan påven och kommuniteten. Den första frågan till påven berörde hur Focolarerörelsen ska leva det nya skedet i sin vandring då rörelsen står inför tidens förändringar.

Påven började med att tacka alla pionjärer, som för över 50 år sedan, lämnade sina hem och sina arbeten för att kasta sig in i det här äventyret. ”Gud har gjort miraklet, ni har gett er trohet.”

Frimodighet och uthållighet

Det påven uppmanade till, som svar på den första frågan, var två nyckelord som han hämtade i Hebreerbrevets tionde kapitel: frimodighet och uthållighet. Dess två ord med hjälp av ett tredje: minnet – ”ingen man eller kvinna, kan överleva om hon låser för minnet”.

”Trädet bär frukt för det har rötter. Men om du inte har något minne, har du dragits upp med rötterna, och då kommer det ingen frukt.”

Be om humor

Vad gäller uthållighet sa påven att detta är särskilt viktigt i förhållande till bönen. En modig och uppriktig dialog med Gud. Och likaså med kommuniteten. Att vara öppna, ärliga, orädda, inte hycklare i relationerna sinsemellan.

”Be om humorns nåd. Humor är den mänskliga attityden som är närmast Guds nåd. Skratta åt dig själv, skratta åt andra, skratta åt din skugga.”

Motsatsen till jag

Påven berättade om en präst som hade frågat honom: Vad är motsatsen till ”jag”, det "jag" vi måste motarbete. Påven sa att han hade svarat ”du”. Men prästen hade rättat honom och sagt: Nej motsatsen till ”jag” är ”vi”, Motsatsen till individualismen är ”vi”. Här upplever man ”vi”-adligheten. Det är den andligheten ni måste fortsätta utöva, som räddar oss från all själviskhet och alla egenintressen.

”Utgå från verkligheten, inte från teorier, med denna andlighet och dessa attityder”, avslutade påven första svaret.

Utbildning är inte att fylla huvudet

Den andra frågan berörde utbildning och Loppianos önskan att forma män och kvinnor i Jesu mänsklighet.

Påven sa att Loppiano ska vara glad över att på grund av kommunitetens öppenhet finns det inte någon periferi. Sen underströk han att utbildning har tre språk: huvudet, hjärtat och händerna.

”Ibland har vi en ohälsosam idé om begreppet utbildning. Att det handlar om att fylla huvudet med saker. Utbildning måste röra vid både huvudet, hjärtat och händerna. Utbilda sig inte bara för att lära sig saker utan för att tänka gott, känna gott och göra gott. Utbildning är enheten av dessa tre.”

Kombinera trohet med kreativitet

Den sista frågan berörde Focolarerörelsens mission och den nya evangelisationen. Påven riktade sig till de unga i rörelsen och sa att även om de är i början så är inte rörelsen i början, och att det krävs ödmjukhet och mod, sida vid sida, och en kreativ trohet, för att besvara de brådskande ofta dramatiska situationerna i en vad påven sa "ny epok, för vi leveri inte i en epok under förändring".

Påven påminde om apostlarna som trogna Jesu undervisning, modigt  hade vågat ge sig in i galna saker, överallt. De visste hur man kombinerade trohet med kreativitet. Han uppmanade till att läsa Apostlagärningarna som är full av denna kreativa trohet: ”Vi måste låta den Helige Ande leda oss, inte vårt sunda förnuft, eller våra pragmatiska förmågor och begränsade synsätt.”

Urskiljningen om vilken som är de Helige Andens väg ska ske i kommuniteten.

”Det är nödvändigt att lyssna på Gud tills vi hör Folkets rop, och vi behöver lyssna på folket tills vi andas Guds vilja. Jesu lärjungar måste kontemplera Ordet och Guds folk.”

Maria, Jesu första lärjunge

Avslutningsvis påminde påven Focolarerörelsen om att den 21 november 1964 proklamerade Paulus VI Maria,  "Kyrkans Moder", och att han i år har etablera detta liturgiskt, den 21 maj, måndagen efter Pingstdagen.

”Maria är Jesus mor och i honom allas vår Moder. Hon är Enhetens Moder. Hon är den trofasta kvinnan, den kreativa kvinnan, den modiga kvinnan, den uthålliga kvinnan, den tålmodiga kvinnan. Se alltid på Maria, Jesu första lärjunge, hur hon reagerade vid Jesu sida under hans liv. Det hjälper.”

10 maj 2018, 14:28