Gallagher: dialog och multilateralism för en kärnvapenfri värld

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

"Inget mer krig, inte mer vapen, inget mer lidande", användningen av atomenergi för krigsändamål är "omoralisk", liksom "innehavet" av kärnvapen. Den 24 november 2019 höjde påven Franciskus sin röst från Hiroshima Peace Memorial, för en värld fri från kärnvapen. Elva månader senare, i oktober förra året, ratificerades fördraget om förbud mot kärnvapen (TPAN) som träder i kraft idag, fredagen den 22 januari. I ett möte med Vatican News talar msgr. Paul Richard Gallagher, Heliga Stolens sekreterare för förbindelser med stater.

Msgr. Gallagher förklarar att detta fördrag är viktigt eftersom det rör sig om massförstörelsevapen, som har en urskillningslös inverkan och som kan döda ett stort antal människor på kort tid och orsaka irreversibla eller mycket långvariga skador, på ekosystem, även inom en radie av hundratals kilometer.

Konventioner mot kärnvapen

Det första internationella rättsliga redskapet för att förbjuda massförstörelsevapen var " konventionen om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring”, som trädde i kraft 1972 och med 183 konventionsstater. Tjugo år senare, den 13 januari 1993, öppnades "konvention om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring" i Paris; den trädde i kraft den 29 april 1999 och för närvarande har 193 stater förbundit sig att genomföra den.

I båda fallen rör det sig om viktiga redskap för det internationella samfundets arbete för att motverka utvecklingen och användningen av kemiska och biologiska vapen – redskap som kräver en oavbruten och noggrann övervakning. 2000-talet kännetecknas av en snabb teknisk utveckling inom de kemiska och biologiska områdena.

Första fördraget mot kärnvapen

Fram till antagandet 2017 av fördraget om förbud mot kärnvapen (TPAN) fanns det inget internationellt rättsligt redskap som uttryckligen förbjöd kärnvapen. TPAN:s ikraftträdande den 22 januari 2021 fyller detta tomrum, mellan de olika typerna av massförstörelsevapen.

Heliga stolen är engagerad i att fördraget träder i kraft och har aktivt deltagit i dess utarbetande. Kyrkan har alltid arbetat för en kärnvapenfri värld, vilket påven Franciskus senast talade om under sin resa till Japan.

Tillit och samarbete

Arbetet kräver noggrann medling för att underlätta en effektiv politisk dialog, med särskild uppmärksamhet på förtroendeuppbyggande, för att belysa att nukleär avskräckning representerar en falsk känsla av säkerhet och stabilitet. Dialog tillsammans med minne, vilket påven noterade i Hiroshima den 24 november 2019: "Vi kan inte tillåta nuvarande och nya generationer att förlora minnet om vad som hände. Minnet är garanti och stimulans för att bygga en mer rättvis och broderlig framtid". Minnet "måste bevaras inte bara för att inte begå samma misstag igen utan också för att resultatet av erfarenheten, utgör roten för nuvarande och framtida val av fred" (jfr påve Franciskus, 53:e budskapet för Världsdagen för Fred: ”Fred som en väg till hopp: dialog, försoning och ekologisk omvändelse”, n.2).

”Det slutgiltiga målet för total eliminering av kärnvapen är både en utmaning och ett moraliskt och humanitärt krav”, sa msgr. Gallagher. ”Mänsklighetens gemensamma öde kräver en pragmatisk förstärkning av dialogen och uppbyggandet av tillit och samarbete, som är ända förutsättningen för att skapa en värld utan kärnvapen. Det vore ett modigt beslut att "inrätta en "Världsfond" med de pengar som används till vapen och andra militära utgifter för att definitivt eliminera hunger och bidra till utvecklingen av de fattigaste länderna".