Kristna tillsammans för Mellanöstern - Överblick över stridshärdarna

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Mellanöstern är en av världens mest orosdrabbade områden. Miljontals personer har tvingats fly från sina hem på grund av politisk instabilitet, våld och bombningar och det handlar om den största humanitära krisen sedan Andra världskriget. Lokala kristna kyrkor står i första ledet för att ta emot och hjälpa dem som flyr, som till största delen är syriska och irakiska kristna. I dessa länder har den kristna minoriteten minskat drastiskt och hotas försvinna helt.

Syrien Sedan 8 års tid strider några av världens mest kraftfulla styrkor i landet. President Bashar al Assads regim som stöds av Ryssland och Iran återtar områden i landet som ännu är i oppositionens och rebellgruppernas händer. Offren är över 500 000 och skadade och stympade det dubbla. Över 27 000 barn har dödats. Det har inte räckt med IS svarta flagg har hissats ner för att få ett slut på vapenstrider och inte ens FN-resolutioner. Diplomatiska försök att uppnå politiska lösningar går långsamt och är komplicerade. Kristna i landet är färre än 2%.

Irak Den interna krisen som bröt ut i krig 2003 förvärrades med den syriska konflikten och särskilt genom IS framfart från våren, sommaren 2014 då staden Mosul och Niniveslätten ockuperades. Hela kristna byar ödelades och de omkring 120 000 invånarna drevs ut till Kurdistan. IS-massakrer har även utförts mot andra etniska minoriteter som yetzidier och tusentals kvinnor har kidnappats och tagits till slavar. Här, till skillnad mot Syrien där fronterna är många, är regeringens insatser som stöds av internationella koalitioner framgångsrikt koncentrerade mot IS. På grund av det hela har Iraks kristna minoritet minskat: från 1,5 miljoner innan kriget till omkring 300 000 troende. 12 maj i år gick landet till val men den politiska situationen står still i osäkerheten om det kan pånyttfödas eller återgår i kaos.

Israel-Palestina 51 år av förhandlingar, misslyckanden och krossade drömmar. En kris som nyligen blossade upp återigen med USA:s president Donald Trumps beslut att flytta sitt lands ambassad från Tel Aviv till Jerusalem och på det sättet betona att den Heliga Staden är Israels huvudstad. Detta har åtföljts av motsättningar mellan palestinier och israeliska styrkor på gränsen mellan Gaza och Israel med hundratals döda och tusentals skadade demonstranter i Gaza. Det internationella samfundets uppmärksamhet på kriserna i Syrien, Irak, Libyen och Jemen och konflikter mellan sciiter och sunniter och internt mellan sunniterna i Saudiarabien och Egypten, har åsidosatt konflikten mellan israeler och palestinier. I detta sammanhang förblir det svårt för de lokala kristna som till största delen är arabiska palestinier och de är alltmer benägna att emigrera utomlands för en bättre framtid långt från de svåra förhållandena på grund av den israeliska militärens ockupation och den sociala och ekonomiska osäkerheten och politiska instabiliteten samt spänningar mellan palestinierna; mellan Hamas som styr Gazaremsan och Fatah som med president Abu Mazen kontrollerar Västbanken.

Libanon och Jordanien Dessa är de två länderna som tillsammans med Turkiet tar emot flest syriska flyktingar och om än färre, även de irakiska. Av denna anledning är de dem som drabbas värst på ekonomisk och social nivå av krigen som utkämpas vid deras landsgränser. Den interna balansen i dessa länder är skör, särskilt i Libanon som kommer från ett 20 år långt inbördeskrig. Arbetslösheten, vård- och skolsystemet är hårt prövat av flyktingsituationen och brist på säkerheten driver även dessa länders invånare på flykt. Kristna är inte heller befriade från dessa problem men även om dess antal minskar finns de kvar i landet. I Jordanien som har en större stabilitet än regionens andra länder har det de senaste veckorna blossat upp demonstrationer mot höjda skatter och minskning av skatteförmåner. För att dämpa detta har kung Abdullah II beordrat om att stoppa besluten. Under de senaste dagarna har Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Kuwait beslutat att avsätta 2,5 miljarder dollar under en femårstid för att hjälpa Jordaniens ekonomi.

Egypten I landets om leds av presidenten Abdel Fatah al-Sisi känner man av en ekonomiska kris efter att Internationella valutafonden har krävt åtstramningspolitik. Nationens modernisering som sker på al-Sisis vilja har sitt pris. Det egyptiskt pundet har sedan 2016 förlorat 50% av sitt värde och egyptierna ser sin köpkraft minska. Priserna höjs liksom dem för transporter och nedskärningen av statliga subventioner drabbar omkring 70 miljoner personer. Det särskilt brottsdrabbade området i Egypten förblir Sinaihalvön, där terroristceller utför attacker på säkerhetsstyrkor och civila. För att ge mer stabilitet och säkerhet är nyckeln att ge turismen nytt liv, turismen som är grundläggande för den egyptiska ekonomin. President al-Sisi arbetar för att stärka infrastrukturen, förbättra förbindelserna med den koptiska kyrkan, som uppgår till 10% av landets troende och förbindelserna med länderna i regionen, och erbjuder också sig själv som en medlare av pågående konflikter som den mellan Hamas och Israel.

Jemen Kriget i Gudlfländerna, ett av de fattigaste i världen, pågår sedan över 3 år med inblandade från å ena sidan sunnitiska krafter från Saudiarabien och Förenade Arabemiraten och å andra sidan iranska sciiter som stödjer Houthi-rebellerna. Ur denna synvinkel är kriget i Jemen en förlängning av den syriska konflikten med en öppen konflikt mellan sunnier och shiiter. Ett tyst krig som ingen rapporterar om och som orsakar tusentals döda och skadade, många av dem barn. En verklig humanitär nödsituation enligt FN:s samordningsbyrå för humanitärt bistånd som hotar livet på 8 miljoner jemeniter på grund av undernäringsrisk. I Jemen finns det fyra församlingar. Attacker mot kristna församlingar saknas inte: i december 2015 bombades den redan då bombskadade katolska kyrkan i Aden tillägnad den Obefläckade avlelsen av IS-terrorister och i mars 2016 utfördes en väpnad attack i Aden mot Moder Teresasystrar i ett hem för gamla och funktionshindrade. Då kidnappades salesianpater Thomas Uzhunnalil som befriades 18 månader senare.