Ukraina. Parolin: Tanken på ett militärt ingripande från Europa är skrämmande
Antonella Palermo - Vatikanstaten översättning Katarina Agorelius
Rädsla för oroväckande situationer mitt i den gamla kontinenten - det sa kardinalstatssekreterare Pietro Parolin till journalister i samband med en prisutdelningen tisdagen den 27 februari på Istituto Maria Bambina i Rom, för tävlingen "Ekonomi och samhälle" som har utlysts av Centesimus Annus Foundation - pro Pontifice.
Fruktansvärd upptrappning i Ukraina
Vad gäller diskussionen kring militärt ingripande från väst i Ukraina, sa kardinalen att detta "är skrämmande" eftersom "det skulle leda till den upptrappning som vi har försökt att undvika från början". "Jag vill inte tala om en undergång, eftersom det kanske är ett överdrivet ord just nu, men det är verkligen mycket skrämmande". På frågan från en reporter hur ett sådant förslag [det som lagts fram av Frankrike, reds. anm.] skulle kunna motiveras, svarade Parolin att det förmodligen bottnar i det faktum att "i två år nu har detta krig pågått utan några utsikter till en lösning, inte heller till en militär lösning, eftersom markstyrkorna mer eller mindre står kvar i samma positioner och det inte finns några framtidsutsikter för en förhandlingslösning". Han la till att "det skulle vara idealiskt att lyckas hitta ett sätt för de två sidorna att talas vid, att föra en dialog. Jag tror att man kan hitta en lösning om man pratar. Flera olika typer av lösningar har föreslagits", konstaterade han, "det viktiga är att det finns en vilja att genomföra dem".
Mellanöstern, den enda vägen är vapenvila
När det gäller den israelisk-palestinska konflikten bekräftade statssekreteraren att det inte har skett någon utveckling i de diplomatiska kontakterna med Israel. "Vi har noterat vad ambassadören har sagt", medgav han och betonade att "vad vi skulle vilja är att en dialog kunde inledas bortom den polemik som kanske också i viss mening motiveras av den passion som detta krig har gett upphov till på båda sidor. Uppenbarligen måste vi i dessa frågor tänka lite lugnare, mer sansat", sa han och la till: "Vad vi är intresserade av är att hitta ett sätt att frige gisslan, först och främst för det humanitära biståndet, som fortsätter att vara mycket omfattande. Så den enda vägen är en vapenvila".
Uppmaning till broderskap
Det var just vädjan om broderskap som kardinal Parolin fokuserade på i sitt tal efter utdelningen av priset för den chilenska professorn Carolina Montero Orphanopoulos verk Vulnerabilidad. Hacia una ética más humana. "Medvetenheten om vår sårbarhet öppnar oss för erfarenheten av oliktänkande", sa Parolin, "vilket gör oss redo för broderskapets gåva och mötet med Gud. Genom att närma oss våra bröder återupptäcker vi oss själva, vi återupptäcker vår mest genuina mänsklighet". Han citerade också i början av sitt tal det som beskrivs i Gamla testamentet om vad som är en av de viktigaste uppgifterna för Israels kung: att försvara rättigheterna för de mest utsatta i samhället, som de fattiga, de föräldralösa, änkorna och främlingarna.
Behov av en kultur av omsorg
"Sårbarhet är inte bara en grundläggande gräns", påpekade han, "utan också vår öppenhet för det oändliga, vårt behov av kärlek och frälsning, och vårt djupa behov av att vara tillsammans med andra. I den meningen värdesätter sårbarhetens etik känslighet och ömhet, för att nå en sann andlig mognad där även själens lidande välkomnas med mod och medkänsla". Det är att trösta de marginaliserade som räknas, sa kardinalen, samtidigt som vi är medvetna om vår bräcklighet och våra begränsningar. I dag, konstaterade han dock, gynnar det "teknokratiska systemet, där investeringar i teknik påverkar de politiska valen, effektivitet och en slöserikultur". Han uppehöll sig också vid jakten på vinst till varje pris, som enligt hans åsikt "ligger till grund för finansiell spekulation, vapenhandel, miljöförstöring och följaktligen sociala orättvisor som leder till ojämlikhet och marginalisering".
Artificiell intelligens kan förstärka ojämlikhet
"I den moderna värld som domineras av teknik riskerar vi att omedvetet bli apatiska och okritiska konsumenter". De möjliga effekterna av artificiell intelligens på livet är en annan sida av Parolins reflektioner, som uttrycker en oro: " artificiell intelligens skulle riskera att förstärka befintliga ojämlikheter genom att bibehålla de fördomar som finns i de nuvarande data som används för att utveckla algoritmer. Detta skulle kunna leda till orättvisa eller diskriminerande beslut på områden som sysselsättning, finansieringssystem, hälso- och sjukvård, utbildning, rättvisa, invandring och internationella förbindelser."
Minska de fattiga ländernas skulder
Förhoppningen är att förändra de ekonomiska strukturer "som fortfarande skapar fattigdom, utestängning och beroende" och främja en form av internationell solidaritet som kan utrota en av de djupaste och äldsta rötterna till den finansiella imperialismen, kontrollen av staternas skulder. Skulderna bör investeras i sociala program, utbildnings- och hälsoprogram. Visionen är den som påven Franciskus har delat många gånger: att ha modet att övervinna exploateringens logik och skapa nya utvecklingsmodeller, där de fattiga är en integrerad del av den sociala väven.
Sårbarhet som möjlighet
Vinnarbidraget i tävlingen "Ekonomi och samhälle" passar väl in i detta sammanhang och erbjuder en modell för att ta itu med moraliska problem runt om i världen, vilket kardinal Marx också påpekade i sitt inledande lovtal. Den tyske kardinalen betonade just hur viktigt temat sårbarhet är för påven Franciskus, som i så hög grad insisterar på en attityd av öppenhet mot världen, av en utåtriktad attityd mot medmänniskan. "Vår kyrka idag känner bland annat behovet av att vara en kyrka som erkänner och reparerar den omätliga skada som den, i vissa av sina medlemmar och strukturer, har orsakat tusentals människor som sätter sin tro och sitt hopp till dess roll som sakramental medlare", sa sedan professor Orphanopoulos i sitt tal. "Detta är också en erfarenhet av vår djupa sårbarhet", sa hon, "av vår egen förgänglighet och av den inneboende möjligheten hos alla, inklusive kyrkan, till sårbarhet hos andra. Men detta erkännande och denna återupprättelse kan också vara en källa till förnyelse".
