Vatikanradion firar 93 år
Amedeo Lomonaco - Vatikanstaten översättning Katarina Agorelius
Två dagar på 1900-talet, båda i februari men under olika år, är sammanflätade med historien om världens mest utbredda kommunikationsmedel: den 12 februari 1931 invigde påven Pius XI Vatikanradion. "Hör på mig, ni fjärran länder, lyssna, ni avlägsna folk!", säger påven i radiomeddelandet Qui arcano Dei.
Vatikanradion, påvens radio
Det var Guglielmo Marconi, radions uppfinnare, som tillkännagav den historiska händelsen: "I omkring tjugo århundraden har Roms påve låtit ordet om sitt gudomliga undervisning höras i världen, men detta är första gången som hans röst kan höras samtidigt över hela jordens yta."
Vatikanradions tillkomst
Den 12 februari 1931 är det en molnfri dag med en lätt nordlig vind. Klockan är något över 16.00. Framför Vatikanradions byggnad står en pluton ur Schweizergardet och en division ur Palatinegardet uppställda. Mikrofonen är placerad i förstärkarrummet. Påven Pius XI anländer strax efter kl. 16.15. Vid entrén hälsas påven välkommen av Guglielmo Marconi och pater Giuseppe Gianfranceschi, jesuit och Vatikanradions förste chef. Den första "talaren" är radions uppfinnare Marconi. Sedan tar påven Pius XI till orda och påvens röst sprids genom etern, genom historien.
Världsradiodagen
En annan dag som är inskriven i detta medias historia är den 13 februari 1946, då FN:s första nyhetsbulletin sändes i radio. "Detta är Förenta nationerna som kallar världens folk". För att fira detta historiska ögonblick instiftades Världsradiodagen av Unesco: den firas den 13 februari, en dag efter årsdagen av den påvliga radiostationens födelse, som invigdes för 93 år sedan. Världsradiodagen, som i år har temat "Ett sekel för att informera, underhålla och utbilda", är också ett tillfälle att följa detta extraordinära tekniska medias utveckling.
Från vågor till webb
Sedan de första stegen i slutet av 1800-talet tack vare studier av elektromagnetisk strålning har radion ändrat skepnad en hel del, men inte sitt "uppdrag": efter decennier av ventiler och transistorer är den "lilla lådan" idag en digital värld och DAB (Digital Audio Broadcast) är en allt populärare sändningsstandard. I och med internet ökar webbradion i omfattning. Via webben har sedan podcasts spridits, som kan startas när man vill, utan att man behöver följa programtablåer. Idag är radion fortfarande en viktig kanal för att sända musik, information och för att i allt högre grad följa med personer på deras pendling mellan hem och arbete.
Ett media som är lyhört för röster och folk
Vid presentationen av Världsradiodagen 2024 betonar FN slutligen att radion också är ett "offentligt skyddsnät" vid nödsituationer och strömavbrott, särskilt orsakade av naturkatastrofer som stormar, jordbävningar och översvämningar, men också av olyckor och krig. Ett annat värde som förknippas med detta alltmer dynamiska kommunikationsmedel är dess "demokratiska funktion": radion kan ge utrymme för alla röster i samhället, även de som vanligtvis hörs mer sällan.
