Gallagher vid FN: Staterna bör återupptäcka förmågan att föra dialog

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Det multilaterala systemet – det vill säga systemet av organisationer, med vilket FN och Världshandelsorganisationen, samlar stater för att diskutera och fatta beslut – befinner sig i kris.

Det var så ärkebiskop Paul Richard Gallagher, Heliga stolens sekreterare för förbindelser med stater och internationella organisationer, började sitt tal till FN:s generalförsamling.

Ärkebiskopens tal - som han höll under FN:s högnivåvecka, med temat "Återuppbygga förtroende och återupprätta global solidaritet" - sträckte sig över en mängd olika frågor av betydelse för den Heliga Stolen, från förnyelsen av det multilaterala systemet till risken för partiskhet i artificiell intelligens och växande hot mot religionsfriheten.

Multilaterala forum som mötesplatser

Ärkebiskop Gallaghers första punkt gällde vikten av autentisk dialog i multilaterala sammanhang.

I dessa forum, sa han, "använder delegationer floder av ord för att förklara sina respektive ståndpunkter i en viss fråga", men "man finner inte alltid, från enskilda staters sida, samma vilja att lyssna."

Det är därför nödvändigt, betonade ärkebiskop Gallagher, för stater att prioritera att lyssna på andra staters behov och föra dialog med dem. Den "primära kallelsen" för globala multilaterala forum, betonade han, är att vara "platser för ett autentiskt möte och dialog" mellan stater.

Stater i de mest utsattas tjänst

Deltagare i multilaterala dialoger behöver dessutom "återupptäcka en tjänande anda", fortsatte Gallagher.

”Att tjäna”, sa han, ”betyder att ta hand om dem som är sköra i vårt samhälle, i vår befolkning. Som en del av detta gemensamma engagemang måste de styrande lägga undan sina egna behov, förväntningar och önskningar om suveränitet eller allmakt inför de mest sköras konkreta behov.”

Kärnvapenhotet

Ett annat tema i ärkebiskopens tal var det "förhöjda hotet om kärnvapenupptrappning" med tanke på kriget i Ukraina.

Han byggde vidare på detta tema i ett separat tal samma dag, ett tal till FN:s högnivåmöte för att markera den internationella dagen för totalt eliminering av kärnvapen.

Där betonade han att "Tyvärr är risken för kärnvapenkrig den högsta sen generationer, med omedvetna hot om kärnvapenanvändning, medan en kapprustning pågår i oförminskad grad. (...) Världen måste vända kursen. Påven Franciskus insisterar på att "det slutliga målet med total eliminering av kärnvapen är både en utmaning och ett moraliskt och humanitärt imperativ."

Risker med ny teknik

Ärkebiskop Gallagher fortsatte sitt tal med en diskussion om riskerna med ny teknik, i synnerhet artificiell intelligens.

Det finns, sa han, "ett brådskande behov att engagera sig i en seriös etisk reflektion över användningen och integrationen av superdatorsystem och processer i våra dagliga liv", såväl som ett behov av att "verka för att se till att den felaktiga användningen av dessa redskap inte slå rot på bekostnad av de mest ömtåliga och marginaliserade."

Ett ytterligare problem är utvecklingen av dödliga autonoma vapensystem (LAWS), noterade Gallagher. Det är väsentligt att "säkerställa en adekvat och konsekvent mänsklig tillsyn" av sådana system, eftersom "bara människor är kapabla att se och bedöma den etiska effekten av sina handlingar, såväl ansvaret som följd.”

Mänskliga rättigheter

Ärkebiskopen fortsatte med att notera att det i år är 75-årsdagen av den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, liksom 30-årsdagen av Wiendeklarationen och handlingsprogrammet.

Detta dubbla jubileum, sa han, inbjuder oss till "en djupgående reflektion över grunden för mänskliga rättigheter och hur man respekterar dem i vår samtid”.

Gallagher betonade att ”idag finns det många grupper som ser sin "värdighet förnekas, föraktas eller bli nedtrampad": de ofödda, de som nekas utbildning eller tvingas arbeta för otillräcklig lön, de som fängslats under omänskliga förhållanden eller torterats, offer för konflikter och diskriminering, och många fler.

Ärkebiskop Gallagher ägnade särskild uppmärksamhet åt ökande restriktioner för religionsfrihet och noterade att det påverkar ungefär en tredjedel av världens befolkning. Även direkt förföljelse av troende ökar.

Fred är en plikt

Ärkebiskopen avslutade sitt tal med att belysa några av konflikterna runt om i världen som Heliga stolen särskilt ser som oroande: Ukraina, Syrien (där han uppmanade det internationella samfundet att se till att sanktionerna "inte drabbar lokalbefolkningen ”), olika delar av Afrika söder om Sahara, Nicaragua, Azerbajdzjan-Armenien och staden Jerusalem.

Genom att citera påven Franciskus tal till FN:s säkerhetsråd tidigare i år betonade han att "dagens globaliserade värld har fört oss alla närmare varandra, men det har inte gjort oss mer broderliga. Vi lider verkligen av en hungersnöd på broderskap”.

Trots detta är ”fred är möjlig, om man verkligen vill det; och om fred är möjligt, är det en plikt.”