"Nostra aetate" - vändpunkt för dialogen mellan kristna och judar
Charlotta Smeds - Vatikanstaten
Andra Vatikankonciliets dokument Nostra aetate är daterat den 28 oktober 1965. 55 år senare bekräftar både kristna och judiska röster den vändpunkt som dokumentet innebar för dialogen mellan judar och kristna.
I ett uttalande från Vatikanens kommission för religiösa relationer med judar (CRRJ) och den Internationella judiska kommittén för interreligiöst samråd (Ijcic) understryks dess betydelse. Ett initiativ hade planerades i slutet av oktober i Sao Paulo i Brasilien för att fira jubileet, men pandemin tvingade stryka mötet och därför beslutade man att göra ett gemensamt uttalande från båda sidor.
Kardinal Koch: en milstolpe i dialogen mellan katoliker och judar
"Nostra Aetate kan med rätta betraktas som en Magna Carta för den judisk-katolska dialogen, skriver kardinal Kurt Koch, prefekt för Påvliga rådet för främjandet av Kristen Enhet och även ordförande för kommissionen för religiösa relationer med judar i sitt meddelande. "Efter att påven Johannes Paulus II talade om judarna som de kristnas äldre bröder och påven Benedictus XVI som våra fäder i tron, kan vi idag tala om en gemenskap av bröder och systrar mellan judar och kristna". Kardinalen understryker de många frukterna som genereras av en gemensam resa och påminner om behovet av att fortsätta på vägen mot "en djupare ömsesidig förståelse, alltid i ömsesidig respekt för varandras religiösa traditioner".
Rabbinen Marans: tack för påvens engagemang mot antisemitism
I budskapet från rabbin Noam E. Marans, ordförande för Internationella judiska kommittén för interreligiösa samråd (Ijcic), uttrycker han sin tacksamhet till påven. ”I en tid då antisemitism ökar och det fysiska hotet mot församlingar och judar är extremt verkligt, är vi tacksamma för påven Franciskus kraft då han har uttalat sig starkt och upprepade gånger mot denna plåga . Rabbinen uttrycker även solidaritet med "våra kristna bröder och systrar", som i världen "drabbas av allvarliga kränkningar av religionsfrihet, diskriminering och förföljelse". Marans definierar dialogens vandring "en välsignad vänskap" som görs och baseras på tron "att människor skapats till Guds avbild och att våra öden är oupplösligt sammankopplade".
