Sök

Vatican News
EU-flaggan EU-flaggan  (REUTERS)

Kardinal Parolin till COMECE om kristnas grundläggande roll i Europa

Vid EU:s biskopskonferensers virtuella plenarförsamling, som hölls i samband med 40-årsfirandet av dess grundande, gjorde Heliga Stolens statssekreterare kardinal Pietro Parolin ett långt och tydligt inlägg om kristendomens roll i den europeiska unionen.

Katarina Agorelius – Vatikanstaten

Statssekreterare kardinal Pietro Parolin höll ett innehållsrikt tal vid EU:s biskopskonferensers, COMECE, virtuella plenarförsamling på 40-årsdagen av dess grundande. 

Påvens dröm

Inför detta firande, som även sammanföll med 50-årsjubileet av diplomatiska relationer mellan Heliga Stolen och de europeiska institutionerna, samt Heliga Stolens närvaro vid Europarådet genom ständiga observatörer, sände påven Franciskus 27 oktober ett öppet brev till kardinal Parolin om sin dröm om att Europa med sina kristna rötter ska vara folkens vän. I samband med dessa firanden 28-29 oktober var kardinalens närvaro i Bryssel inplanerad, men på grund av den sanitära nödsituationen hölls den via video-länk.

Kardinal Parolin inledde sitt långa och tydliga tal 28 oktober med att hälsa från påven, som sände sin välsignelse, och han berättade om påvens öppna brev inför detta möte.

Kyrkans mission

Parolin betonade att Kyrkan i Europa, i dessa osäkra tider på grund av pandemin, med sanitär, ekonomisk och social kris, är kallad att med större iver utföra sin mission genom att erbjuda trosbudskap om enhet, solidaritet och hopp.

“erbjuda trosbudskap om enhet, solidaritet och hopp”

Han talade om den europeiska integrationsprocessen 1950 med Schumandeklarationen och underströk att Kyrkan ständigt har stött projektet för enhet, garantera fred och övervinna nationalismen. Från Pius XII till helige Paulus VI och helige Johannes Paulus II utnämnelser av Europas skyddshelgon och helige Johannes Paulus II besök vid Europaparlamentet 11 oktober 1988 och påven Franciskus besök där 25 november 2014. Kardinal Parolin sa att genom påven Franciskus, som den förste icke europeiska påven sedan mer än tusen år, har kyrkans närhet till Europa intensifierats.

COMECE:s och CCEE:s roller roller i EU

Det ömsesidiga öppnandet och det broderliga samarbetet mellan COMECE och Europas institutioner sedan 3 mars 1980 är ett viktigt tecken, sa kardinalen, för att främja och skydda det gemensamma bästa i ljuset av Kristi evangeliums glädje. Heliga Stolens kontakt med de europeiska institutionerna är strikt diplomatiska, förklarade han, medan målet för COMECE:s arbete är att medfölja EU:s politiska process på Kyrkans områden och meddela sina åsikter och visioner för den europeiska integrationsprocessen. Även Europeiska biskopskonferensens råd (CCEE) med sin mer pastorala roll, är lika viktig, sa han.

Påvens vision för Europa

Kardinal Parolin talade om påvens vision för Europas framtid, som han uttryckte i sitt brev, och påminde om att påven erbjuder förslag i sina reflektioner och att han inte vill ge exakta indikationer om de steg som ska tas.

"Ingen räddar sig ensam”

Påven erbjuder aldrig abstrakta koncept, betonade kardinalen, utan ser alltid till den enskilda personen. Ett Europa som inte ser till personers känslor, hopp och band eller inte är medveten om att varje människa är en del av det sociala nätet, skulle bli rent byråkratiskt och sterilt. Påven påminner ofta om, sa Parolin, att vi inte får missförstå frihetskonceptet och “tolka det som att det nästan vore en plikt att vara ensamma och fria från alla band och som konsekvens skapar ett samhälle utan en känsla av tillhörighet”.

Dagens pandemi inbjuder oss än mer att ändra livsstil och återupptäcka “den gemensamma identiteten”, genom vilken man kommer över uppdelning och motsättningar.  

“"särskilt viktigt att erkänna den heliga och okränkbara värdigheten i varje mänskligt liv, från befruktningen till den naturliga döden, till vilket det är grundläggande att lägga till försvaret och främjandet av familjen, samhällets verkliga kärna, som grundas på en stabil förening mellan en man och en kvinna””

Kristet vittnesbörd i Europa

Europas rötter ligger i det kristna vittesbördet och påvens dröm är ett Europa som är vänligt och solidariskt mot personen och folken. Parolin sa att ett sådant Europa framförallt älskar personen i sin sanning och sin helhet och respekterar hennes transcendenta värdighet. ”Bland dessa principer och värderingar är det särskilt viktigt att erkänna den heliga och okränkbara värdigheten i varje mänskligt liv, från befruktningen till den naturliga döden, till vilket det är grundläggande att lägga till försvaret och främjandet av familjen, samhällets verkliga kärna, som grundas på en stabil förening mellan en man och en kvinna”.

Idén om en “mondaisk person” skapar oroande lagstiftningar

Idag råder lagstiftningar enligt idén om individuella och subjektiva rättigheter, betonade Parolin och att påven i stället påminner om att personen och gemenskapen är Europas grundsten som vi som kristna vill och kan bidra till att bygga på. Kyrkan har därför ansvaret att erbjuda en mänsklighet som bygger på evangeliets värden för samhällets bästa.

Prioriteter i samarbetet mellan EU och COMECE 

Samarbetet mellan COMECE och de europeiska institutionerna gäller nu först och främst återhämtningen efter sanitära, sociala, ekonomiska och mänskliga konsekvenser av pandemin, sa kardinal Parolin. En lång och svår process, sa han, som Vatikanens covid-19-kommission VCC, som instiftats efter påvens önskan, arbetar med. Enligt påven måste man finna en broderlig väg, som även handlar om att dela med sig av forskningsresultat och av investeringar i framtagning av vaccin. Parolin sa att återhämtningsfonden Next Generation EU verkar gå i rätt riktning för konkret solidaritet mellan medlemsländerna.

Migrationen. Se över Dublinförordningen

Den andra frågan handlar om flykting- och migrationsströmmen och Parolin sa att Dublinförordningen bör ses över eftersom ett fåtal medlemsländer måste ta ansvar för de flesta asylsökande. Han sa att det nya avtalet om asylsökningar, som presenterades 23 september av EU-kommissionen, verkar mer fokuserat på gränssäkerhet och begränsning av migrationsströmmar än på mottagande.

Miljön. Fördelar med projektet Green Deal

En tredje fråga av stor vikt är den om klimatet och miljön. Påven vädjar om en “ekologisk omvändelse” och ett engagemang för de mest sårbara folken samt de framtida generationerna. Kardinal Parolin ser projektet Green Deal, med målet att göra Europa till första kontinent med nollutsläpp år 2050, som ”ett intressant och betydelsefullt projekt som kan innebära betydande fördelar för Europa och hela världen".

Fara med digitaliseringen

En annan viktig fråga som kardinal Parolin tog upp var den accelererande digiataliseringen, som han sa innbär risker mot privacy och arbetsmöjligheter. Han sa att ”om Europa vill vara huvudrollsinnehavare inom denna sektor är nödvändigt att vara vaksam” så att utvecklingen inte skadar den mänskliga värdigheten ”utan går i riktningen mot en större integrerad utveckling för varje person och för alla folk".

Sikta mot en integrerad utveckling tillsammans med Afrika

Slutligen uppmärksammade kardinal Parolin frågan om relationerna mellan länderna som vill ingå i EU, men framför allt om ett parterskap med Afrika. Han sa att intresset för Afrika får inte krympa “till lösningen av migrationsströmmen, utan skapa ett unikt tillfälle för att främja en integrerad utveckling på den afrikanska kontinenten”, långt från en ”ideologisk kolonisation”.

Konferensen om Europas framtid 

Kardinal avslutade med att inbjuda till att i relationen mellan instiutioner och Europas folk inte förråda särskilt de ungas hopp och drömmar. Han sa att det höga deltagandet i valet till Europaparlamentet i maj 2019 visade på ett nytt intresse, men innbär också ett större politiskt ansvar. Han sa att vad gäller detta kan Konferensen om Europas framtid få en viktig roll. Konferensen anordnas av Europaparlamentet, Europarådet och EU-kommissionen, för att tänka om EU:s roll i ljuset av nya interna och externa utmaningar tio år efter Lissabontraktatet. "Det är ett betydelsefullt tillfälle för att tänka om den europeiska identiteten och dess värden och för att ställa de europeiska institutionerna närmare och göra de mer lyhörda för unionens behov och för nuvarande utmaningar. Det är önskvärt att Kyrkan framför allt deltar som partner i den 'öppna, transparenta och regelbundna dialogen med kyrkorna' som avses i artikel 17 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.”

 

31 oktober 2020, 12:22