Jul på Petersplatsen: en italiensk julkrubba och en julgran från Slovenien

Charlotta Smeds - Vatikanstaten

Som ett tecken på hopp och tillit till världen om att Jesus kommer till sitt folk för att rädda och trösta dem. Julkrubbans viktiga budskap förstärks i tider av pandemi och därför har man beslutat att fullfölja den planerade juluppsättningen, med gran och krubba på Petersplatsen. Den traditionella invigningen av krubban och julgransbelysningen är planerad till fredagen den 11 december kl 16.30, och närvarar gör som alltid kardinal Giuseppe Bertello och Monsignor Fernando Vérgez Alzaga, respektive ordförande och generalsekreterare i Vatikanstaten.

Samma dag, på morgonen, kommer delegationerna som tagit trädet och krubban till Rom, att tas emot av påven Franciskus under en audiens. Julgranen och krubban kommer att stå kvar till den söndagen den 10 januari, då julen avslutas med firandet av Herrens dop.Donationerna kommer i år från Italien och Slovenien. 

Julkrubba i keramik från Italien

Från Castelli, i provinsen Teramo, som är ett viktigt centrum för keramik i Italien sedan 1500-talet, kommer julkrubbans stora statyer. Åtrets julkrubban speglar Abruzzos kultur i samtida konst med rötter i den traditionella bearbetningen av castellana-keramik.

Julkrubban har skapats av elever och lärare från "F.A. Grue ”, den statliga konstskolan för design, som mellan 1965-1975 ägnade sin undervisningsverksamhet till julen. Endast några få bitar från den ömtåliga samlingen med 54 statyer kommer att ställas ut på Petersplatsen. De kommer att placeras på en upplyst plattform på cirka 125 kvadratmeter omkring en del av obelisken. Skulpturerna representerar de vise männen och i centrum, på plattformens högsta punkt ska man placera den Heliga Familjen, med ängeln ovanför dem för att symbolisera dess skydd över Frälsaren, Maria och Josef.

Julgranen från Slovenien

Julgranen är 28 meter hög och kommer i år från sydöstra Sloveninen, närmare bestämt från kommunen Kočevje, vid floden Rinža. Kočevsko-regionen är ett av de slovenska territorierna där naturen är som mest frodig och intakt - skogar täcker 90% av dess territorium. Tillsammans med Snežnik-Ždrocle, i Notranjska-regionen, är det den andra slovenska skogen som ingår bland de 63 platser av forntida urskog på Unesco:s världsarvslista.

Granen spreds i Slovenien under andra hälften av 1700-talet, och upptar mer än 30% av skogens resurser och är den viktigaste trädarten ur ekonomisk synvinkel. Europas högsta gran - ”Sgermova smreka” - mäter 61.80 meter och växer i Pohorje i Slovenien. Den är ungefär 300 år gammalt, med en omkrets på 3 meter och 54 centimeter, och en diameter på över en meter.