Heliga Stolen och Kina, skälen till ett avtal om biskopsutnämningar

Andrea Tornielli - Vatikanstaten 

Det provisoriska avtalet som undertecknades den 22 september 2018 mellan Heliga Stolen och Folkrepubliken Kina, om biskopsutnämningar, trädde i kraft en månad efter undertecknandet och upphör därför den 22 oktober. Det undertecknades i Peking för en tvåårsperiod ad experimentum, innan dess eventuella definitiva bekräftelse eller något annat beslut skulle träda i kraft. Statssekreterare kardinal Pietro Parolin förklarade nyligen att avsikten är nu att föreslå de kinesiska myndigheterna, en förlängning av det provisoriska avtalet, "som gällt de första två åren, för att vidare verifiera om det är till nytta för kyrkan i Kina”. Trots att det går långsamt och trots svårigheterna som har förvärrats under de senaste tio månaderna av pandemin, säger kardinal Parolin "att det för mig verkar som om den valda riktningen är värt att fortsätta på, sen får vi se".

I den första kommunikationen om avtalet, som Heliga Stolen och den kinesiska regeringen publicerade gemensamt den 22 september 2018 specificerades omedelbart att avtalet inte direkt berör de diplomatiska förbindelser mellan Heliga Stolen och Kina, den juridiska statusen för Kinesisk-katolska kyrkan, eller förbindelserna mellan prästerskapet och landets myndigheter. Det provisoriska avtalet gäller uteslutande processen för biskopsutnämningar: en viktig fråga för kyrkans liv och för gemenskapen mellan biskopar i den kinesiska katolska kyrkan med Roms biskop och med världens biskopar. Målet med det provisoriska avtalet har därför aldrig varit diplomatiskt och ännu mindre politiskt, utan det har alltid varit pastoralt. Målet är att ge de troende katolikerna möjligheten att ha biskopar som är i full gemenskap med Petri efterträdare och samtidigt erkända av Folkrepubliken Kinas myndigheter.

I sitt "Budskap till kinesiska katoliker och den universella kyrkan", i september 2018, omedelbart efter undertecknandet av det provisoriska avtalet, påminde påven Franciskus om att sår och splittringar inom den katolska kyrkan i Kina hade polariserat "framför på biskopens roll som trons väktare och garant för den kyrkliga gemenskapen". De politiska strukturernas inblandning i den katolska gemenskapens inre liv hade lett till uppkomsten av så kallade "underjordiska" församlingar, som försökte undkomma kontrollen av regeringens politik i religionsfrågor.

Väl medveten om såren i kyrkans gemenskap som orsakats av svagheter och fel, men även av onödigt externt tryck på människor, har påven Franciskus, efter år av långa förhandlingar som hans föregångare har lett, återupprättat full gemenskap med de kinesiska biskoparna som är vigda utan påvligt mandat. Ett beslut som han fattade efter att ha reflekterat, bett och undersökt varje enskild personlig situation. Påven klargjorde att det enda syftet med det provisoriska avtalet är att "stödja och främja evangeliets förkunnelse i Kina och att återupprätta full och synlig enhet i kyrkan".

De första två åren har lett till nya biskopsutnämningar enligt avtalet med Rom, och några biskopar har erkänts officiellt av regeringen i Peking. Resultaten – trots pandemi som har blockerat kontakterna under de senaste månaderna - har varit positiva, om än begränsade, och därför föreslår man nu att fortsätta följa avtalet under ytterligare en period.