Kardinal Ayuso Guixot: Dokumentet om broderskap i Andra Vatikankonciliets fotspår
Katarina Agorelius - Vatikanstaten
Volymen "Broderskap" är ett redskap för en djupare och personlig förståelse för det som hände i Abu Dhabi 4 februari förra året med påven Franciskus och storimamen av Al-Azhars undertecknande av Dokumentet om mänskligt broderskap.
Ett broderskap som en konkret och kraftfull väg i kampen mot undergång. Det handlar inte om ett abstrakt broderskap utan om praktiska och kriterier för en fredlig samlevnad. Så presenterar den jesuitiska tidskriften La Civiltà Cattolica den nya volymen i den digitala serien "Accenti" (accenter) där man behandlar aktuella teman.
Förordet har skrivits av kardinal Miguel Ángel Ayuso Guixot, prefekt för Påvliga rådet för interreligiös dialog och även ordförande för Kommittén för förverkligandet av dokumentets mål.
Den interreligiösa dialogens rötter i Andra Vatikankonciliet
Mötet i Abu Dhabi var "en betydelsefull stund i den interreligiösa dialogens vandring” samt “ett ytterligare öppet fönster för att ge mer fördjupade horisonter för dialogens vandring” genom vilka det är möjligt att ”fortsätta på vägen mot broderskap, fred och gemensam samlevnad” skriver kardinal Guixot inledningsvis i sitt förord. Han betonar att undertecknandet av dokumentet går i linje med Andra Vatikankonciliet och med de efterföljande dokumenten Nostra Aetate och Dignitatis Humanae samt med initiativ som Världsböndagen för fred i Assisi och det som påvarna heliga Johannes Paulus II och Benedictus XVI:s tog på temat “Sanningens och fredens pilgrimer” med Dagen för reflektion, dialog och bön för freden och rättvisan i världen. Kardinal Guixot skriver att katolska kyrkans mission för den interreligiösa dialogen alltså har sina rötter i Andra Vatikankonciliet.
Dokumentet - en punkt utan återvändo
Hela dokumentet om broderskap – som togs fram efter gemensamma reflektioner i muslimska och katolska kretsar, men är förenlig med andra – genomsyras av övertygelsen att ”man tillsammans kan och måste arbeta modigt och i tro för att återfå hopp om en ny framtid för mänskligheten". Det är alltså en krävande text – skriver kardinalen – och en “punkt utan återvändo” som kräver varje kvinna och mans reflektion, studie och ansträngning att sprida.
Det är inte av en händelse – skriver kardinalen – som påven under sin apostoliska resa i Thailand och Japan gav ett exemplar av deklarationen till buddisternas högsta patriark” i hoppet om att bidra “till bildandet av en kultur av medkänsla, broderskap och möte, både här och i andra delar av världen” som påven sa då han överlämnade det.
Han avslutade sitt förord med att deklarationen omfattar alla dem som tror att Gud skapade oss för att vi ska lära känna varandra, samarbeta och leva kärleksfullt tillsammans som bröder och systrar.
