Katolska Kristushögtider i juni: Corpus Christi och Heliga Hjärtat

Charlotta Smeds- Vatikanstaten

Högtiden som liturgiskt heter Sollemnitas Sanctissimi Corporis et Sanguinis Christi har sina rötter på 1200-talet. Kristi kropps och blods högtid, även kallad Kristi Lekamens högtid eller Helga lekamens högtid, infaller på torsdagen efter Treenighetens söndag, 60 dagar efter påsk, men i de flesta länder skjuter de lokala stiften fram högtiden till söndagen därpå. I år innfaller denna rörliga högtid söndagen den 14 juni. I Vatikanen firar man på torsdagen och här kallas den Corpus Domini, som är vanligare att höra än Corpus Christi i Italien.

Transsubstantiation

Corpus Christi högtiden föddes 1247 i stiftet i Liège, Belgien, och betonar den katolska traditionens övertygelse att brödet och vinet på altaret verkligen är Kristi kropp och blod. Högtiden föddes som reaktion mot Berengar av Tours som avvisade detta och istället gav närvaron av Kristi Kropp och Blod i Eukaristin en symbolisk tolkning.

Katolska Kyrkan lär att Kristus helt och fullt är närvarande under brödets och vinets gestalter i den heliga Eukaristin. Att man tar emot Honom under brödets och vinets gestalter innebär att brödets och vinets substanser under konsekreringen förvandlats till Kristi eget kött och blod, även om de yttre gestalterna, bröd och vin, förblir desamma. Att brödets och vinets substanser förvandlas kallas transsubstantiation.

Belgisk mystiker

Termen transsubstantiation introducerades under det IV Laterankonciliet 1215 för att definiera det Eukaristiska mysteriet. Med bullan Transiturus daterad den 11 augusti 1264, utökade påven Urban IV, bosatt i Orvieto, högtiden Corpus Christi till en universell högtid. Det eukaristiska miraklet i Bolsena hade ägt rum året innan. Påven Urban IV vände sig till Thomas av Aquino som också var i Orvieto, i Sankt Dominikus kloster och bad honom skriva högtidens liturgiska texter.

Men instiftandet av högtiden beror främst på en belgisk mystiker, augustinsyster Juliana av Cornillon, (1192-1258) som hade haft en vision i vilken hon såg kyrkan som en fullmåne, men med en mörk fläck, som visade bristen på denna högtid. 1208 talade Kristus själv till henne i en vision och bad henne att sprida tillbedjan och vördnaden av det Heliga Sakramentet och en högtid för att återuppliva de troendes tro och gottgörelse för synderna mot det Heliga Sakramentet. Detta blev hennes livsuppgift, som ledde fram till att Belgien var först med att inrätta högtiden.

Torsdag eller söndag

I Orvieto, där högtiden inrättades, infaller Corpus Christi fortfarande på torsdagen medan övriga stift i Italien har skjutit fram den till söndagen. Även i de katolska kantonerna i Schweiz, Spanien, Tyskland, Irland, Kroatien, Polen, Portugal, Brasilien, Österrike, Monaco Furstendömet och San Marino infaller högtiden på torsdagen.

I Rom är det tradition att påven firar mässan i Lateranbasilikan för att sedan leda Sakramentsprocessionen till närliggande fornkristna påvliga basilikan Sankta Maria Maggiore. Sen ett par år har dock påven Franciskus valt att av pastorala skäl fira mässan på andra platser i Rom och på söndagen. Nu på söndag kommer påvens mässa att äga rum i Peterskyrkan på grund av pandemin.

Sakramentsprocessionen

Vid slutet av Corpus Domini mässan bärs det Heliga Sakramentet i en monstrans under en baldakin i procession, längst gatorna runt kyrkan, i för att tillbe, hylla och lovsjunga Sakramentet offentligt. Processionen avslutas med den Eukaristiska välsignelsen. I Orvieto och Bolsena bär man utöver det Heliga Sakramentet, även relikerna av de Eukaristiska miraklerna.

Hymner

Den främsta hymnen denna dag är Pange Lingua som den helige Thomas av Aquino skrev på påvens uppdrag. Han omarbetade Venanzio Fortunato (530-607) hymn skriven sju sekel tidigare. Förutom på Corpus Christi högtiden sjunger man Pange Lingua under Skärtorsdagens mässa, vilket påminner om hur dessa två högtider är knutna till varandra. De två sista verserna av hymnens sex, börjar Tantum ergo sacramentum, och de sjunger man i samband med Sakramentsvälsignelsen. Den helige Thomas av Aquino har även skrivet ytterligare två hymner som hyllar det Heliga Sakramentet: O salutaris Hostia och Panis Angelicus. Det finns också en sekvens för Corpus Domini: Lauda Sion Salvatorem.

Jesu heliga hjärta

På den tredje fredagen efter Pingst infaller ytterligare en Kristus högtid, Jesu Heliga Hjärta. Vördnaden för Jesu Heliga Hjärta är samtida med födelsen av Corpus Domini. Återigen var reaktionerna mot kyrkan att man inte ska vörda ett verkligt hjärta utan Jesu hjärta endast i metaforisk bemärkelse. Jansenisterna kallade det för idolatri men påven Pius VI svarade med bullan Autorem Fidei i vilken han bekräftar att man vördar hjärtat ”oskiljaktigt knutet till Ordets person”.

Forskningen på de Eukaristiska miraklerna visar på att det konsekrerat brödet har förvandlats till mänskligt kött och blod, närmare bestämt hjärtmuskulatur.

Tre encyklikor har varit viktiga i utvecklingen av vördnaden av Jesu Heliga Hjärta: Annum Sacrum av Leo XIII, Miserentissimus Redemptor av Pius XI och Haurietis Aquas av Pio XII.