Bråkmakare, vapenvägrare, martyr

Ian Koehl - Vatikanstaten

Franz Huber föddes utomäktenskapligt 1907 av en kammarpiga och en lantbrukare som inte hade råd med bröllop. Sitt efternamn Jägerstätter fick han av sin styvfar, sedan hans egen far gick bort när han var liten.

Brokig uppväxt

Uppväxtåren var utsvävande. Han var känd för slagsmål mot gäng från grannbyn och för kvinnotycke. Han fick en utomäktenskaplig dotter.

Som 20-åring lämnade han byn en tid för att jobba i en saltgruva. Väl tillbaka kom han hem med två nyheter: byns första motorcykel och en kristen tro. Hans idé om prästkallelse avfärdades dock; hans händer behövdes i lantbruket.

Han slog sig åter ned i byn. Han gifte sig med Franziska och fick med henne tre döttrar. Franziskas religiositet påverkade honom starkt. Det nygifta paret gjorde bland annat en pilgrimsresa till Rom.

Motstånd mot naziregimen och kriget

Efter Österrikes anslutning till Nazityskland och byns omröstning 1938, gick en inkallelseorder ut till byns män om militärtjänstgöring. Detta försökte Jägerstätter motsätta sig först en och sedan två gånger. Han var ung och frisk och varken pacifist eller politiskt engagerad men var aktiv i kyrkan som lekman i den sekulära franciskanorden. Han önskade avstå vapentjänst eftersom han inte kunde stötta regimen. Men det hjälpte inte. Han intogs till slut mot sin vilja. Han avtvingades Hitlereden.

Detta minskade dock inte Jägerstätters motstånd. Tvärtom. Det växte ytterligare.

Han ifrågasatte nu öppet regimen och det utbrutna världskriget. Han blev en paria i byn. Endast hustrun Franziska stöttade honom. Han kontaktade sin lokale biskop om kritiken. Från biskopsämbetet, som nytillträtts av en mer regimmedgörlig biskop, fick han dock föga gehör. Man ville undvika att stöta sig med myndigheterna.

Arresterad

1943 blev han återigen inkallad. Nu till skarp tjänstgöring. Jägerstätter vidhöll sin kritik mot regimen. Han bad om att i stället få utföra vapenfri tjänst som sjukvårdare.

Begäran avslogs. Nu hade myndigheterna fått nog av hans motstånd. Man utfärdade i stället en arresteringsorder. Han fängslades.

Byns präst kom och besökte honom i fängelset. Prästen försökte övertala honom att ändra sig. Jägerstätter vägrade.

Vid det här laget hade Jägerstätter fått kännedom om den österrikiske prästen Franz Reinisch, som vägrat avlägga Hitlereden och för den sakens skull fått betala det högsta priset.

Nu hade han själv bestämt sig. Han gav inte med sig. Som resultat deporterades Jägerstätter till Berlin, där han dömdes till döden i militärdomstol för att "undergräva moralen". Den 9 augusti 1943 lämnade han fängelsecellen för att beträda giljotinen. Franz Jägerstätter blev 36 år gammal.

Svärtat minne

Kriget tog slut två år senare, år 1945. Till slut kunde Jägerstätters aska återbördas till byns kyrkogård.

Men hans överlevande landsmän, inte minst de som uthärdat krigstjänst, var först kritiska till hans minne. 

De första efterkrigsåren ville bygemenskapen inte veta av den gamle bråkstaken. Vapenvägraren uteslöts från den lokala minnesplaketten. Lämnade han inte fru och tre döttrar? Hade han inte dessutom en utomäktenskaplig dotter? Hans änka Franziska förvägrades pension. 

Återupptäckt, rehabilitering

Först 1964 blev Franz Jägerstätters öde vidare känt genom en biografi av Gordon Zahn, den första av en serie återberättelser av den tidigare okände Jägerstätters liv för eftervärlden.

Zahn skriver: "Jägerstätter kom från en bakgrund olik många av de andra rebelliska vapenvägrarna - en ensam bonde i en liten by bland andra bönder som annars bara kämpade för att överleva."

År 1997 nullifierades till slut Jägerstätters dödsdom av Berlins regionala domstol.

Tio år senare, år 2007, bjöds Jägerstätters nu 94-åriga änka in till storstaden i Linz. En gammal bayrare, som ung intvingad till Nazitysklands luftartilleri, stod som avsändare: påve Benedictus XVI.

Den 26 oktober 2007 saligförklarades Franz Jägerstätter som martyr i kyrkans namn i Linzs katedral.