8 maj : Bartolo Longo och vädjan till Rosenkransens drottning

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Det var den salige Bartolo Longo som grundade Pompejis Mariasanktuarium och som skrev bönen 1883, till minne av att det började byggas i Pompeji den 8 maj 1876. Bönen, kallad vädjan, ber man gemensamt två gånger per år: vid middagstid den 8 maj, och den första söndagen i oktober, i många kyrkor i hela världen. Bönen upphöjdes till avlatsbön, fyra år senare av påven Leo XIII den 16 juni 1887, i samband med att Mariasanktuariet färdigbyggdes.

Vid den tiden då Bartolo Longo (1841-1926) studerade juridik i Neapel, prägades den akademiska miljön av en stark antiklerikalism. Efter att ha läst boken Le Vie de Jesus av den franska filosofen Ernest Renan omfamnade Bartolo Longo den antiklerikala vågen Han började följa antikatolska professorer och fördjupa filosofiska studier präglade av en dominerande positivism, och därav av förnekandet av det övernaturliga. Detta ledde honom till den satanistisk rörelsen som var utbredd i Neapel vid den tiden. Efter en tid blev han "satanistpräst".

Med tiden sjönk han in i en alltmer djup psykisk och fysisk depression, orsakad av satanismens ritualer. Lyckligtvis ledde denna allvarliga depression inte honom till självmord, vilket dock hände med en god vän till honom.

Hans liv vände sedan helt, efter en natt med mardrömmar då han sökte hjälp hos en djupt troende man som ledde honom till dominikanerna. Efter sin omvändelse gick Bartolo Longo med i dominikanernas tredje orden som lekman. Dominikanernas särskilda vikt vid rosenkransbönen smittade av sig på Bartolo Longo som utvecklade en stark kärlek till Jungfru Maria och hängivenhet till denna bön. Resten av sitt liv tillbringade han med att sprida kärleken till rosenkransen, och han lät bygga Mariasanktuariet i Pompeij tillägnat Rosenkransens drottning. Han försökte även omvända sina före detta vänner inom den satanistiska rörelsen, men han lyckades inte med denna avsikt, utan hånades kraftigt av dem. Bartolo Longo saligförklarades av påven Johannes Paul II den 26 oktober 1980.

Vädjan till den Heliga Rosenkransens Drottning

O Segerns upphöjda Drottning, Himmelens och jordens Härskarinna, vid vars Namn Himlarna jublar och avgrunden darrar.

O Rosenkransens ärorika Drottning, vi dina hängivna barn, kommer med vårt hjärtas kärlek till dig och samtidigt, med förtroende som dina barn, bär vi till dig även allt vårt mänskliga elände och misär.

Alla O Maria, se med mildhet på oss från din Tron av barmhärtighet, där du tronar som Drottning.

Se med kärlek på våra familjer, vårt land, Europa och på hela världen.

Förbarma dig över den oro och de svårigheter som ofta tar bort glädjen från vårt liv.

Se Maria, på alla de faror och hot som vår själ och kropp är utsatta för.

O Moder, be om förbarmande för oss hos din Gudomlige Son och vinn syndarnas hjärtan med din godhet: de är

våra syskon och dina barn, som kräver Jesu Blod och bedrövar Hans medlidande Hjärta.

Visa dig som den du är, du fridens och förlåtelsens Drottning.

Ave Maria

Det är sant att det är framför allt vi, som trots allt är dina barn, är de som med våra synder återigen korsfäster vår Jesu Hjärta och genomborrar ditt Hjärta. Vi bekänner allt detta och vet att vi förtjänar de mest hårda straff.

Men vi ber dig att minnas hur du på Golgata tog emot, genom det Gudomliga Blodet, den döende Frälsarens testamente då han utnämnde dig till vår Moder, ja, till syndarnas Moder. Som vår Moder är du därför vår Försvarare och vårt Hopp. Ur djupet av vår själ ropar vi till dig om barmhärtighet.

Alla O Goda Moder, förbarma dig över oss, över våra själar, över våra familjer, släktingar, vänner, avlidna och särskilt ber vi dig om förbarmande för våra ovänner och alla dem som säger sig vara kristna men ändå förolämpar din Sons Hjärta, som är värt all kärlek.

Vi ber idag om barmhärtighet för alla lidande och behövande stater, för hela Europa och för hela världen, för att de genom ånger ska komma tillbaka till ditt Hjärta.

Förbarma dig över alla, du Barmhärtighetens Moder.

Ave Maria

O Maria, lyssna till oss i din godhet! Jesus har nedlagt i dina händer sin nåds alla skatter och all sin barmhärtighet. Krönta Drottning, du sitter på din Sons högra sida, strålande i odödlig härlighet upphöjd över alla Änglakörer. Ditt Rike är utbrett lika långt som Himlarna når och jorden med alla sina skapade varelser är underordnade dig.

Alla Du är mäktig genom nåden och därför kan du hjälpa oss. Om inte du vill hjälpa oss, därför att vi är otacksamma barn som inte förtjänar ditt beskydd, ja, då vet vi inte till vem vi ska vända oss. Ditt moderliga Hjärta tillåter inte att vi går förlorade.

Barnet som vi ser på ditt knä och den hemlighetsfulla rosenkransen som vi beundrar i din hand inger oss förtroende att vi ska bli bönhörda.

Vi förlitar oss fullständigt på dig. Vi överlåter oss helt och hållet som svaga barn i famnen hos den ömmaste av alla mödrar, då vi idag förväntar oss att du ska ge oss den nåd vi behöver.

Ave Maria

En ytterligare nådegåva ber vi dig om, som du inte kan neka oss, o Drottning. Skänk oss din ständiga kärlek och på ett särskilt sätt din moderliga välsignelse. Alla Vi lämnar dig inte förrän du har välsignat oss.

O Maria, välsigna i detta ögonblick, vår Helige Fader, Påven Franciskus.

Till din kronas forna prakt och till din Rosenkrans segrar, för vilka du kallas Segerns Drottning, tillägg även detta, o Moder: vår Tros och Kyrkas seger samt fred för det mänskliga samhället.

Alla Välsigna våra biskopar, präster och särskilt dem som tjänar dig på dina vallfartsorter. Välsigna alla dem som är trogna Rosenkransbönen och som med kärlek sprider denna bön till andra.