Cerca

Vatican News

”För ett Sverige utan abort” – Marsch för livet i Stockholm

Under söndagen den 24:e mars 2019 samlades cirka 200 personer på Sergels Torg i Stockholm för att marschera för livet och säga nej till abort. Abortfrågan, som nyligen hittat tillbaka till rampljuset efter Statens medicinsk-etisk råds rapport ”Livstecken efter en sen abort”, fortsätter att väcka starka känslor och i detta fall, demonstrationer.

Bénédicte Cedergren

På Facebook hade Livsvals evenemang delats runt 100 gånger: ”Stå med oss för de ofödda barnets rätt till liv!” kunde man läsa i dess beskrivning. På Facebook, Instagram och andra sociala medier uppmanade Sveriges unga katoliker varandra att delta i marschen.

Här för att ge de minsta en röst och fira livet

Över Hamngatan och Kungsträdgården ekar orden ”Ja till livet, nej till abort”, ”För ett Sverige utan abort”, ”Kvinnor förtjänar bättre än abort”. Män, kvinnor och barn, familjer, ungdomar och pensionärer marscherar från Sergels Torg till Norrmalmstorg sjungandes och viftandes med flaggor och skyltar. På skyltarna kan man bland annat läsa: ”Alla har rätt till liv”, ”Rätten till min kropp slutar där mitt barns kropp tar vid”, ”25% av min generation saknas”, ”Är abort verkligen alltid kvinnans fria val?”, ”Abort stoppar ett hjärta som slår”.

– Jag skulle snarare säga att vi är på en för-demonstration för livet, berättar Carl Hanna, 27. Vi lever tyvärr i en dödskultur idag där de allra minsta inte försvaras och inte har någon röst. Så jag har kommit från Helsingborg för att ge de minsta åtminstone en liten röst.

Framme vid Norrmalmstorg håller Mats Selander, ordförande för MRO – Människorätt för ofödda – och för Kristna Värdepartiet, ett tal. Talet riktar sig särskilt till män, vilka Mats uppmanar att ta ansvar för sina handlingar. Han försvarar även barns med funktionsvariationer rätt till liv.

Allt eftersom Mats Selander talar samlas motdemonstranter som ropar burop och glåpord. Men trots att både Satanistiska Samfundet utlyst en motdemonstration och även en ”Demonstration mot Pro-Life rörelsen i Sverige” organiserats – som över 150 personer tackat ja till på sociala medier och runt 1500 personer anmält sitt intresse för – dyker endast 10 motdemonstranter upp.

– Vi lever tyvärr i en väldigt hatfull kultur, berättar Max Skalenius, 21, som kommit hela vägen från Göteborg för att delta i marschen och pekar på motdemonstranterna. De är ju väldigt arga, jag förstår inte hur man kan vara så arg på personer som vill fira livet. Det är ju det vi gör, vi skyddar livet. Och jag tror tyvärr att vi har mycket gemensamt med dem men de fattar inte riktigt det, att vi bara vill väl. Jag hoppas att Sverige en dag kommer att inse att det handlar om liv.

En revolution med kärlekens budskap

Marschen organiserades av organisationen Livsval som startades 2017, som jobbar för ett Sverige utan abort, där ingen ska vilja göra abort även fast valet finns. Organisationens ordförande och initiativtagare Malin Schelin från Uppsala berättar:

– Det känns verkligen som att vi är i en form av startskott av någonting nytt som komma skall för Sverige, där vi kan få ge hopp, liv och verkligen upprättelse för vårt land i den här frågan, inledde Malin i hennes avslutningstal på Sergels Torg. Jag tror på de ofödda barnens rätt till liv, och som kvinna så står jag upp för fred i moderlivet.

Malin Schelin förklarade för övriga stockholmare som nyfiket stod och tittade på om varför vi står upp för abortfrågan på våra arbetsplatser och idag marscherar för den fastän vi blir spottade på, kritiserade, förlöjligade och nedtystade: ”För att vi gör det som är rätt.” Malin Schelin tryckte på att det inte bli mindre rätt för att det inte är populärt.

– Vi som marscherar här idag, vi vet att vi har vetenskapen med oss, på vår sida. Vi vet att livet börjar vid befruktningen. Vi vet att hjärtat börjar slå i vecka fem, att bebisen får fingeravtryck i vecka åtta och att den suger på sin tumme i vecka tolv. Framför allt så vet vi att rätten till liv inte beror på hur utvecklad man är eller vilken funktion man fyller, utan att det räcker med att man är människa, sade hon. För är vi människor, då har vi ett värde och därmed rätt till liv.

Malin Schelin citerade slutligen författaren George Orwell som sade: ”In a time of universal deceit, telling the truth is a revolutionary act.” Malin menade att det nu är det dags att väcka denna revolution till liv.

– Vår revolution bär på kärlekens budskap, avslutade Malin. Vår revolution ska inte bara marschera, debattera och tala utan vi ska handla. Vi ska möta dem som just nu inte ser någon bättre utväg än abort. Och vi ska ge liv, vi ska ge hopp, tro och upprättelse. Och jag är övertygad om att vår revolution kommer att leda till en renässans av den inhumana abortlagstiftningen som vi har i Sverige idag. Vi kan göra skillnad.

Möjligheten att rädda yngre liv skapar debatt

I augusti 2017 uppmärksammades överläkaren Katarina Strand Brodd när hon försökte rädda livet på ett sent aborterat foster som aborterades i vecka 22 men fötts levande och som därför är ett barn med rätt till liv i juridisk mening.

Händelsen ledde till en stor debatt: En läkare som till varje pris ville rädda ett liv kritiserades för att hon försökt göra det, med hänvisning till moderns rättigheter. Barnmorskeförbundet, svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) och Socialstyrelsen enades om ett konsensusdokument i abortfrågan i september där de fastslog: "Inga försök till livsuppehållande åtgärder på sent aborterade foster ska göras."

En läkare som har ansvar för ett för tidigt fött barn, i vecka 22, är skyldig att med alla till buds stående medel rädda barnets liv. En läkare som däremot är ansvarig för ett barn som i vecka 22 har överlevt en abort ska inte rädda hans eller hennes liv.

Den 28:e februari presenterade SMER – Statens medicinsk-etiska råd – rapporten ”Livstecken efter sen abort” i vilken de fastslår: ”Det är enligt SMER svårt att ur ett etiskt perspektiv se att den tidpunkt när man omfattas av människovärdet kan vara någon senare tidpunkt än födelsen. Detta medför att det ur människovärdessynpunkt inte finns någon skillnad mellan ett foster som visar livstecken efter en sen abort och ett extremt för tidigt fött barn; båda är barn och har människovärde och omfattas därmed av grundläggande rättigheter som rätten till liv.”

Med andra ord har ett barn som överlever en abort samma rätt till liv som ett för tidigt fött barn.

Men i takt med att vår förmåga att rädda allt yngre liv stärks blir den gamla gränsen för hur länge abort tillåts daterad, eftersom vi idag kan rädda liv i samma vecka som aborter utförs: Trots att abort tillåts i vecka 22 så finns det flera fall där barn som fötts i vecka 21 och överlevt. Om forskningen fortsätter i den nuvarande riktningen och fortsätter göra nya framsteg inom sjukvården kommer gränsen för ”livsduglighet” att flyttas längre ner i fostrets ålder. Barnets ”livsduglighet” är med andra ord är beroende av den medicinska utvecklingen.

Eftersom SMER inte vill justera ner abortgränsen och eftersom kvinnans möjlighet till sen abort och rätten för ett livsdugligt foster, som fötts levande, att få vård och hjälp att överleva krockar, så har rådet istället föreslagit i deras rapport att Socialstyrelsen bör utreda förutsättningarna för att erbjuda ”feticid” i samband med sena aborter: ”Ett foster som föds fram efter en sen abort och är livsdugligt har rätt till den vård som ligger i dess intresse. Om en fast veckogräns införs och den medicinska livsduglighetsgränsen fortsätter att förskjutas nedåt skulle en följd på sikt kunna bli att denna situation inträffar oftare. I en sådan situation uppnås inte syftet med aborten. För att säkerställa att ett levande foster inte föds fram vid sen abort används i många länder så kallad feticid, som innebär att man injicerar ett läkemedel till fostret innan aborten inleds som medför att fostrets hjärta stannar. (...) Feticid innebär också att kvinnan/föräldrarna/vårdpersonalen besparas det möjliga obehag det kan innebära att det framfödda fostret visar livstecken.”

Huruvida Socialstyrelsen kommer att erbjuda ”feticider” återstår att se. Till dess kan vi be för Sveriges omvändelse och hoppas på att händelser såsom söndagens demonstration sår frön av nytänkande och öppnar människors hjärtan för sanningen.

28 mars 2019, 12:39