Jordens dag: Påven uppmanar till ansvar för vårt gemensamma hem
Charlotta Smeds – Vatikanstaten
På Jordens dag måndagen den 22 april, upprepade påven Franciskus sin brådskande vädjan om djärva åtgärder för vårt gemensamma hem och för världsfreden.
Den internationella dagen inrättades 1970 för att öka medvetenheten om de kritiska miljöutmaningar som vår planet står inför, och för att mobilisera ansträngningar för att ta itu med dem.
Dagen ger en möjlighet för individer, samhällen, organisationer och regeringar att samlas och engagera sig i aktiviteter för att reparera och läka ekosystem, bekämpa klimatförändringar och bevara biologisk mångfald för att bevara planeten för framtida generationer.
Man gör inte tillräckligt
I ett inlägg på sin X sociala medieplattform, tidigare känd som Twitter, noterade påven Franciskus att hans generation har testamenterat många monetära rikedomar till senare generationer, men har gjort lite för att skydda planeten.
Han kommenterade också kopplingen mellan aktuella miljöproblem och de många konflikter som rasar över hela världen.
"Vår generation har testamenterat många rikedomar, men vi har misslyckats med att skydda planeten och vi värnar inte om freden. Vi är kallade att vara hantverkare och skötare av vårt gemensamma hem, av jorden som "faller i ruin." #EarthDay
Påvens inlägg upprepade hans ord i 2015 års encyklika Laudato Si' om vården av vårt gemensamma hem och dess uppmaning till individer, samhällen och regeringar att ta hand om naturen.
2024 Earth Day för en plastfri värld
Varje år har Jordens dag ett specifikt tema för att nå global uppmärksamhet på akuta miljöfrågor. Under bannern "Planet vs. Plastics" var denna 54:e dag fokuserad på plastföroreningar och på det akuta behovet av att minska dess användning och produktion.
Utöver dess miljökonsekvenser utgör spridningen av plast ett betydande hot mot människors hälsa, i likhet med de utmaningar som klimatförändringarna innebär.
400 miljoner ton plast produceras årligen
Människor producerar över 400 miljoner ton plast årligen, vilket ungefär är vikten av alla människor på planeten.
Endast 9 % återvinns, och cirka 22 % av plastavfallet världen över samlas antingen inte in, kasseras på felaktigt sätt eller slutar som skräp.
När plast bryts ned till mikroplast släpper den ut giftiga kemikalier i ekosystemen, förorenar haven, där över 1 miljon ton plast hamnar varje år, mat och vattenkällor och äventyrar alla former av liv.
Skadliga effekter på miljö och människors hälsa
Årets kampanj prioriterar därför att sprida medvetenhet om dessa skadliga effekter. Den efterlyser ökad forskning om hälsokonsekvenserna av plastexponering och förespråkar öppenhet när det gäller att dela med sig av resultaten med allmänheten.
Det omedelbara syftet med kampanjen är att snabbt eliminera engångsplaster till 2030 och att införliva detta åtagande i FN:s fördrag om plastföroreningar senast 2024, vilket säkerställer globalt samarbete för att ta itu med denna akuta fråga.
Det långsiktiga målet är att uppnå 60 procents minskning av plastproduktionen till 2040 för att värna både människors och miljöns hälsa. För detta ändamål betonar kampanjen också vikten av att investera i innovativ teknik och material för att bana väg för en plastfri värld.
