PÅVEN

Påven: Kritik hjälper oss att växa, men jag vill höra den öga mot öga

Associated Press har gjort en intervju med påven Franciskus: samtalet sträckte sig över ämnen från Benedictus XVI:s död till att behandla homosexuella med värdighet; från dialogen med Kina, till den tyska synodala vägen, och fallet med pater Rupnik.

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Påven Franciskus berörde en mängd olika ämnen – från Benedictus XVI:s död, kritiken av Franciskus påvedöme, homosexualitet, relationen med Kina, fallet med pater Rupnik och hans ”goda” hälsa trots sin ålder – i en intervju som Associated Press, en amerikansk nyhetsbyrå. Det är påvens första intervju sedan hans föregångare Joseph Ratzinger, avled den 31 december och samtalet ägde rum på tisdagen i Casa Santa Marta.

När jag tvivlade gick jag till Benedictus XVI

Påven beskrev Benedictus XVI som "en gentleman" och sa att med hans död "förlorade jag en far": "För mig var han en trygghet. När jag stod inför tvivel ringde jag efter bilen, gick till klostret och frågade honom om det.” När påven ännu en gång blev tillfrågad om möjligheten att avgå, sa han att om han någonsin skulle avsäga sig påveämbetet skulle han använda titeln "biskop emeritus av Rom" och bo i Casa del Clero (ett residens för prästerskap) i Rom." "Benedictus val", tillade han, ger redan framtida påvar större frihet att välja att avgå.

Påven Franciskus förklarade att hans föregångare fortfarande var bunden till en viss uppfattning om påvedömet: ”I detta var han inte helt fri, eftersom han kanske ville återvända till sitt eget land Tyskland och fortsätta studera teologi därifrån. Men han gjorde allt han kunde för att vara så nära som möjligt. Och det var en bra kompromiss, en bra lösning.”

Kritik hjälper till att växa

Påven Franciskus reflekterade också över sitt eget pontifikat, som når tioårsstrecket den 13 mars. Till en början, mindes han, hälsades nyheten om en sydamerikansk påve med överraskning av många inom och utanför kyrkan; senare sa han, "började man se mina brister och man gillade dem inte."

Beträffande den kritik som han nyligen har fått, genom böcker eller dokument som cirkulerat bland kardinaler under pseudonymer, sa påven Franciskus att för honom, som för alla, är det bättre att inte bli kritiserad, för "sinnesfriden". Men även om kritik är "som ett utslag, och lite irriterande", sade påven, "föredrar jag den, eftersom det betyder att det finns yttrandefrihet." Vad som är viktigt, sa han, är att kritik bör framföras "till oss direkt för det är så vi alla kan växa."

Påven noterade att han hade talat med några av sina kritiker. ”En del av dem har kommit hit och ja, jag har diskuterat saker – normalt, när man pratar bland mogna människor. Jag bråkade inte med någon, men jag uttryckte min åsikt och de uttryckte sin. Annars skapar man en distansdiktatur, som jag kallar det, där kejsaren är där och ingen kan säga något till honom. Nej, låt dem tala, kritiken, hjälper oss att växa och få saker att gå bättre.”

Att skilja på synd och brott

I intervjun fick sedan påven Franciskus frågan om homosexualitet. Att vara homosexuell, sa han, "är inte ett brott" utan det är en del av det "mänskliga tillståndet". När det gäller rättigheterna för människor som identifierar sig som HBT, sa påven: "Vi är alla Guds barn, och Gud vill ha oss som vi är och med styrkan att var och en av oss kämpar för vår värdighet."

Sedan, som han ofta gör i sina predikningar eller intervjuer, föreställde sig påven en dialog mellan två personer. Någon kanske säger att homosexualitet "är en synd". Som svar förtydligade påven: "Först skiljer vi mellan synd och brott", och tillägger: "Det är också en synd att brista i kärlek till sin nästa."

Detta var ett tillfälle för påven att kritisera lagar som kriminaliserar homosexualitet, som han beskrev som "orättvist". "Jag tror att det finns mer än 50 länder som har juridiskt fördömande och av dessa tror jag att tio, lite mer eller mindre, har dödsstraff för homosexualitet. De nämner det inte direkt, men de säger "de som har onaturliga attityder."

Han uppmanade också biskopar som diskriminerar personer med homosexuella attraktioner och "hbt-grupper" att välja ett annat förhållningssätt. På detta område påminner påven om katolska kyrkans katekes som bekräftar "att människor med homosexuella tendenser måste välkomnas, inte marginaliseras..."

Ingen ska diskrimineras, insisterade påven och tillade att detta inte bara är en fråga om homosexualitet. ”Även den värsta mördaren, den värsta syndaren ska inte diskrimineras. Varje man och kvinna borde ha ett fönster i sitt liv dit de kan vända sina förhoppningar och där de kan se Guds värdighet."

Förvånad och sårad av fallet med pater Rupnik

Vid ett visst tillfälle gick intervjun över till frågan sexuella övergrepp av medlemmar av prästerskapet och andra personer med anknytning till kyrkan. Påven Franciskus tillfrågades om fallet med jesuitpater Marko Rupnik, en berömd konstnär som har anklagats för sexuella och psykologiska övergrepp och samvetsmisshandel av ett antal gudsvigda. Övergreppen ska ha skett för ett trettiotal år sedan.

"För mig var det verkligen en överraskning", sa påven Franciskus. "Det här, en person, en artist på den här nivån - för mig var det en stor överraskning och ett sår." Påven insisterade på att han inte spelade någon roll i hanteringen av ärendet utan ingrep endast procedurmässigt "i en liten process som nådde Troskongregationen i det förflutna." Specifikt förklarade han att han gav indikationer så att en andra uppsättning åtalspunkter skulle behandlas av samma domstol som hade granskat den första. Påven Franciskus förklarade sedan sitt resonemang: "Låt det fortsätta med den normala domstolen... Annars delas de processuella vägarna och allt blir förvirrat."

På frågan varför han inte avstod från preskriptionstiden i Rupniks fall, bekräftade påven Franciskus att det "alltid" är rätt att avstå från preskriptionstiden i fall som involverar minderåriga och "utsatta vuxna", men att det är viktigt att upprätthålla traditionella rättsskydd med ärenden som rör andra vuxna, vilket var fallet med pater Rupnik.

Fortsatt dialog med Kina "nödvändigt"

Påven fortsatte med att diskutera flera andra frågor, inklusive Heliga Stolens diplomatiska arbete. I detta avseende talade han om förbindelserna med Kina och sade än en gång: "Vi måste fortsätt framåt tålmodigt." Angående möjliga öppningar sa påven Franciskus, "Vi vidtar åtgärder", samtidigt som han noterade att kinesiska myndigheter "ibland är lite stängda, ibland inte." Han upprepade ännu en gång: "Det väsentliga är att dialogen inte avbryts."

Apropå den tyska "synodala vägen", som har ställt krav som att öppna prästämbetet för kvinnor och avskaffa det prästerliga celibatet, varnade påven Franciskus för risken att processen skulle bli skadligt "ideologisk". Dialogen i sig är bra, sa han, samtidigt som han bekräftade att "den tyska erfarenheten inte hjälper." Påven noterade att processen i Tyskland hittills har letts av en "elit" samtidigt som den inte har involverat "hela Guds folk". Han sa, "Risken är att något väldigt, väldigt ideologiskt kommer in. När ideologin blir involverad i kyrkliga processer går den Helige Ande hem, eftersom ideologin övervinner den Helige Ande."

Påven Franciskus kommenterade också den kinesiske kardinal Joseph Zen, som han beskrev som "fascinerande". Han tog emot kardinal Zen nyligen, den 6 januari, i Vatikanen. Kardinal Zen, noterade påven, utför nu pastoralt arbete i fängelset – "och han sitter i fängelse hela dagen. Han är vän med de kommunistiska vakterna och fångarna. Alla välkomnar honom. Han är en man med stor sympati." Kardinal Zen "är modig", men också "en öm själ" sa påven och påminde om att kardinalen "grät som ett barn" framför statyn av Vår Fru av Sheshan som han såg i de påvliga lägenheterna i Casa Santa Marta.

Påvens hälsa och "humorns nåd"

Intervjun berörde också påvens hälsa, som han beskrev som "god", med tanke på hans ålder (han fyllde 86 i december). Samtidigt talade påven om några hälsoproblem. Även om divertikuliten – som han genomgick en tjocktarmsoperation för i juli – har "återvänt", sade påven, "är den under kontroll."

Påven avslöjade också att en liten knäfraktur, orsakad av ett fall, hade läkt utan operation. "Jag går redan och får hjälp med rullstolen, men jag går."

För sin ålder, upprepade han, är allt "normalt". Han skämtade, "Jag skulle kunna dö, även i morgon, men allt är under kontroll. Min hälsa är god. Och jag ber alltid om nåden att Herren ska ge mig humor.”