Angelus 1 januari 2022. Påven: Låt oss kavla upp ärmarna och skapa fred
Översättning Katarina Agorelius - Vatikanstaten
GUDS HELIGA MODER MARIAS HÖGTID
55:E VÄRLDSDAGEN FÖR FRED
PÅVEN FRANCISKUS
ANGELUS
Petersplatsen
lördagen den 1 januari 2022
Kära bröder och systrar, goddag!
Vi inleder det nya året med att anförtro det åt Maria Guds moder. Evangeliet i dagens liturgi talar om henne genom att på nytt ta föra oss till krubbans under. Herdarna skyndade i väg till grottan och vad fann de? De fann – som det står i texten - « Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban» (Luk 2:16). Låt oss stanna upp vid denna scen och tänka oss Maria som en öm och omtänksam mamma just har bäddat ner Jesus i krubban. I detta bäddande kan vi se en gåva till oss: jungfru Maria håller inte Sonen för sig själv utan visar honom för oss; hon håller honom inte bara i sin famn utan lägger ner honom för att inbjuda oss att se, ta emot och tillbe honom. Det är Marias moderskap: Sonen som har fötts ger hon till oss alla.
Och då hon lägger ner honom inför våra ögon, utan att säga ett ord, skänker hon oss ett fantastiskt budskap: Gud är nära, inom räckhåll. Han kommer inte med kraften hos den som vill bli fruktad, utan med ömtåligheten hos den som ber om att bli älskad; han dömer oss inte uppifrån en tron utan ser upp mot oss som en bror, eller snarare, som en son. Han föds liten och behövande för att ingen längre ska skämmas för sig själv: just då vi upplever vår svaghet och ömtålighet kan vi känna Gud ännu närmare, för att han har visat sig så för oss, svag och ömtålig. Det är Gudabarnet som föds för att inte utesluta någon. För att låta oss alla bli bröder och systrar.
Så det nya året börjar med Gud som, i moderns famn och nerbäddad i en krubba, uppmuntrar oss med ömhet. Vi behöver denna uppmuntran. Vi lever ännu i osäkra och svåra tider på grund av pandemin. Många är rädda för framtiden och tyngda av sociala situationer, personliga problem, faran som kommer av den ekologiska krisen, orättvisor och världsomspännande ekonomisk obalans. Då jag ser Maria med sin Son i famnen, tänker jag på de unga mödrarna och deras barn på flykt från krig och svält eller i väntan i flyktingläger. Och genom att kontemplera Maria som bäddar om Jesus i krubban och gör honom tillgänglig för alla, påminns vi om att världen endast förändras och allas liv endast blir bättre om vi gör oss tillgängliga för de andra, utan att vänta på att de ska göra det först. Om vi blir hantverkare av syskonskap kan vi väva om trådarna i en värld som är söndersliten av krig och våld.
Idag firas världsdagen för fred. Freden "är både en gåva från himlen och frukten av ett gemensamt engagemang» reds övers (Budskapet vid firandet av 55:e Världsdagen för fred,1). Gåva från himlen: vi måste be Jesus om den, för att vi ensamma har inte förmågan att bevara den. Vi kan endast skapa sann fred om vi bär på den i hjärtat och endast om vi tar emot den av Fridsfursten. Men freden är också vårt engagemang: den kräver att vi tar första steget och konkreta handlingar. Man skapar den genom uppmärksamheten på de sista, genom att främja rättvisa och genom modet att förlåta, som släcker hatets eld. Det kräver också en positiv blick: att man alltid – såväl i kyrkan som i samhället – ser det goda som kan ena oss och inte det som skiljer oss åt! Det tjänar inget till att bli nedslagna och klaga, utan vi behöver kavla upp ärmarna för att skapa fred. Må Guds moder, Fredens drottning, vid början av detta år ge oss harmoni i våra hjärtan och hela världen.