Påven: Hunger i världen, brott mot mänskliga rättigheter
Katarina Agorelius – Vatikanstaten
Utmaning, skandal, brott och orättvisa – dessa är ord påven Franciskus använder för att definiera svält, livsmedelsosäkerhet och undernäring i covid-19-tider i sitt budskap till FNs generalsekreterare António Guterres i samband med FNs förtoppmöte om livsmedelssystem i Rom 26-28 juli. Det globala toppmötet på detta tema kommer att hållas i september i New York.
I budskapet - som lästes upp av sekreterare för Heliga stolens internationella förbindelser msgr Paul Richard Gallagher - understryker påven att detta möte är viktigt, särskilt på grund av att “denna pandemi har ställt oss inför systemiska orättvisor som undergräver vår enhet som mänsklig familj”. Bland dessa; fattigdom och skador på jorden, “vårt gemensamma hem”, genom “oansvarigt bruk och missbruk av det goda som Gud har placerat på den”.
Radikal förändring
Påven understryker att det för “en radikal förändring” inte räcker med att fokusera på teknik för att öka planetens produktion om resultatet då blir att "sterilisera naturen" och "utvidga både yttre och inre, andliga, öknar" och det räcker inte med att producera "tillräckligt med mat" om många sedan ”lämnas utan dagligt bröd". Det räcker inte, betonar han, utan “detta är en verklig skandal, ett brott som bryter mot de grundläggande mänskliga rättigheterna” och “en orättvisa”, som alla ”har plikten att utrota genom konkreta handlingar, god praxis och modig lokal och internationell politik”.
Hållbara livsmedelssystem med respekt för miljön
Påven ger några specifika förslag. Först och främst att livsmedelssystemen måste omvandlas på ett ”noggrant och korrekt sätt” så att de blir "miljömässigt hållbara och respekterar lokala kulturer". Målen måste i huvudsak vara att "öka motståndskraften, stärka de lokala ekonomierna, förbättra näringen, minska matsvinnet och tillhandahålla hälsosam kosthållning tillgänglig för alla". Men förändringen måste komma inifrån, betonar påven, för att “nollsvält” uppnår man inte enbart genom matproduktion, utan snarare “genom en ny mentalitet, en helhetssyn och utformningen av livsmedelssystem som skyddar jorden och i centrum upprätthåller människans värdighet”.
Återställ jordbrukssektorn och landsbygden i centrum
För det andra, fortsätter påven i sitt budskap, måste tillräckligt med mat säkerställas “på global nivå och värdigt arbete främjas lokalt” så att dagens värld kan ge näring ”utan att äventyra framtiden”. Andra grundläggande punkter som påven anger gäller återställandet av landsbygdssektorn i centrum och det brådskande behovet av att "jordbrukssektorn återfår en prioriterad roll i den politiska och ekonomiska beslutsprocessen", särskilt i den post-pandemiska fasen. I synnerhet, uppmanar påven till att betrakta "småbönder och lantbruksfamiljer familjer som privilegierade aktörer", vilkas traditionella kunskaper inte bör "försummas eller ignoreras", för att bättre förstå deras verkliga behov.
Familjen, väsentlig komponent i livsmedelssystemen
Påven understryker också att “familjen är en väsentlig komponent i livsmedelssystemen” för att det är här som “man lär sig att njuta av jordens frukter utan att missbruka dem "och det är här man finner" livsstilar som respekterar det personliga och gemensamma goda. Behoven hos kvinnor på landsbygden, ungdomar och jordbrukare i de "fattigaste och mest avlägsna" områden, måste därför helt och hållet uppfyllas genom en effektiv politik”. Påven skriver att han är medveten om att det finns "kraftfulla ekonomiska intressen som förhindrar planering av ett livsmedelssystem som svarar på värdena av det gemensamma goda, solidaritet och möteskulturen", men att "rättvisa, fred och den mänskliga familjens enhet" är grundläggande för ”en fruktbar multilateralism" och ett ansvarsfullt livsmedelssystem.
Påvens dröm: ingen får glömmas bort
Drömmen, som alla har “ansvaret att förverkliga”, skriver påven, är “en värld där bröd, vatten, mediciner och arbete flödar över och först når de fattigaste”. Det handlar om ”ett ädelt mål” i tjänsten för det som Heliga stolen och den katolska kyrkan verkar genom att erbjuda sitt bidrag ”och ena krafter och vilja, handling och kloka beslut”. ”Ingen får glömmas bort – avslutar påven i sitt budskap - och varje person ska kunna tillfredsställa sina grundläggande behov ”, för att man ska kunna ”bygga ett fredligt, välmående ”och verkligt broderligt samhälle.
