Sök

Vatican News
16 juli 2021 publicerar påven Franciskus ett motu proprio för att omdefiniera användningen av det prekonciliära missalet 16 juli 2021 publicerar påven Franciskus ett motu proprio för att omdefiniera användningen av det prekonciliära missalet 

Nya regler om den extraordinarie formen av mässan. Biskoparna får större ansvar

Påven publicerar ett motu proprio för att omdefiniera sätten på vilket det prekonciliära missalet används - beslut får återigen tas av stiftets herdar. Grupper kopplade till den "gamla" liturgin får inte utesluta den liturgiska reformens legitimitet, dekreten från Andra Vatikankonciliet och påvarnas läroämbeten.

VATICAN NEWS översättning Katarina Agorelius

Efter att ha konsulterat biskoparna världen över har påven Franciskus beslutat att ändra i normerna som reglerar användningen av missalet från 1962, som liberaliserades som en "extraordinarie romersk rit” för fjorton år sedan av Benedictus XVI. Fredagen den 16 juli publicerade påven motu proprio “Traditionis custodes, om användningen av den romerska liturgin före 1970, åtföljt av ett brev där han förklarar skälen till sitt beslut. Här är de viktigaste nyheterna.

Ansvaret att reglera firandet enligt den prekonciliära riten återgår till biskopen, moderator för stiftets liturgiska liv: ”det är dennes uteslutande behörighet att auktorisera användningen av Missale Romanum från 1962 i stiftet, i enlighet med Heliga stolens riktlinjer”. Biskopen måste försäkra sig om att grupper som redan firar enligt det gamla missalet "inte utesluter den liturgiska reformens, Andra Vatikankonciliets föreskrifters och påvarnas läroämbetens giltighet och legitimitet".

Mässorna som firas enligt den gamla riten, den extraordinarie formen av mässan, ska inte längre hållas i församlingskyrkor och biskopen beslutar kyrka och dagar för firandet. Läsningarna ska ges på ”på det inhemska språket” enligt traditionerna som har godkänts av biskopskonferenserna. Mässan ska förrättas av en präst som utses av biskopen. Den senare är också ansvarig för att godkänna möjligheten att hålla firanden enligt det gamla missalet eller ej samt verifiera dess "effektiva nytta för andlig tillväxt". Det är i själva verket nödvändigt att den ansvariga prästen inte bara ser till det värdiga firandet av liturgin, utan också till den pastorala och andliga vården av de troende. Biskopen ”ska se till att inte auktorisera bildandet av nya grupper”.

De vigda prästerna, som efter publikationen av detta motu proprio har för avsikt att fira med det förkonciliära missalet, “måste lämna in en formell förfrågan till stiftets biskop som, innan han beviljar bemyndigandet ska rådfråga den Apostoliska stolen”, medan dem som redan gör det, måste be stiftets biskop om tillstånd om att fortsätta så. Instituten för gudsvigt liv och gemenskaper för apostoliskt liv, som ”på sin tid uppfördes av den påvliga kommissionen Ecclesia Deikommer nu att ligga på Kongregationen för institut för gudsvigt livs ansvar. Avdelningarna för gudsstjänst och de gudsvigda kommer att övervaka efterlevnaden av dessa nya bestämmelser.

I dokumentets följebrev förklarar påven Franciskus att bestämmelserna som har fastställts av hans föregångare gällande användningen av det gamla missalet, framför allt motiverades av ”viljan att främja läkning av schismen med msgr Lefebvres rörelse”. Begäran, som vänds till biskoparna, att generöst välkomna de "rätta ambitionerna" från troende som ber om användning av detta missale, motiveras också av "den ecklesiastiska avsikten att återställa kyrkans enhet". Påven påpekar att denna tillåtelse ”tolkades av många inom kyrkan som en möjlighet att fritt använda det romerska missalet utfärdat av helige Pius V och besluta att använda det parallellt med det romerska missalet som utfärdades av helige Paulus VI”.

Påven påminner om att Benedictus XVIs beslut genom motu proprio “Summorum Pontificum” (2007) drevs av “förtroendet att en sådan bestämmelse inte skulle ifrågasätta en av de viktigaste åtgärderna i Andra Vatikankonciliet eller förminska dess auktoritet". Benedictus XVI förklarade för fjorton år sedan att rädslan för splittring inom församlingar var ogrundad, för att, som han skrev, ”de två användningsformerna av det romerska missalet kunde berika varandra”. Men den senaste undersökningen, som har främjats av Kongregationen för trosläran, bland biskoparna har gett svar, skriver påven, som avslöjar “en situation som gör mig ledsen och orolig och övertygar mig om behovet av att ingripa”, eftersom önskan om enhet ”på ett allvarligt sätt har åsidosatts”, och för att medgivanden som givits med generositet istället har utnyttjas ”för att öka klyftorna, förstärka skillnader och uppmuntra meningsskiljaktigheter som skadar kyrkan, blockerar hennes väg och utsätter henne för fara för uppdelning”.

Påven uttrycker sorg för missbruket av liturgiskt firande “från den ena eller andra sidan”. Dessutom beklagar han det faktum att ”utnyttjandet av Missale Romanum från 1962 ofta kännetecknas av en ökande vägran mot inte bara den liturgiska reformen utan det Andra Vatikankonciliet, med ogrundade och ohållbara påståenden att det skulle ha svikit traditionen och den 'sanna kyrkan'". Att tvivla på konciliet, förklarar påven, ”betyder att tvivla på de fäder som utövade sin kollegiala myndighet på ett högtidligt sätt cum Petro et sub Petro i ett ekumeniskt koncilium och, i slutändan, tvivla på den helige Ande som vägleder kyrkan”.

Påven Franciskus lägger slutligen till en ytterligare anledning till sitt beslut att ändra på tidigare tillstånd:

“den nära relationen mellan valet av firanden enligt de liturgiska böckerna innan Andra Vatikankonciliet och en vägran mot kyrkan och hennes institutioner i det som de anser är den “sanna kyrkans” namn, är alltmer uppenbar i mångas ord och attityder”. Man har här att göra med beteenden som strider mot gemenskapen och föder tendensen till splittring… och det som aposteln Paulus bestämt reagerade mot. Det är för att försvara enheten i Kristi kropp som jag ser mig tvingad att upphäva det tillstånd som mina företrädare har gett”.

 

17 juli 2021, 11:30