Påvens Regina Coeli: "det finns ingen avlägsen kristendom"
Charlotta Smeds – Vatikanstaten
Efter ytterligare veckor med stränga begränsningar, stängningar och röda zoner, återvänder påven Franciskus till sitt fönster i det Apostoliska palatset för att be Regina Coeli med dem som hade samlats på Petersplatsen. Han medgav själv vid slutet av bönen att han hade saknat Petersplatsen och var glad över de troendes närvar denna morgon.
Tre verb
Reflektionen kretsade kring tre verb som kännetecknar dagens evangelieläsning, som återger lärjungarnas förvåning i Emmaus, när Jesus visar sig för dem och hälsar dem med "Fred vare med er!". De tror att de ser ett spöke men Kristus visar sina sår och säger: ”Se på mina händer och mina fötter: det är jag! Rör vid mig". För att övertala dem ber han dem sedan om mat och till deras förvåning äter han den.
”Mötet med den levande Kristus förvånar alltid och fyller oss alltid med glädje, bortom vanlig glädje. Det är en erfarenhet som man måste uppleva för att förstå”, sa påven.
Att se den andra
Påven Franciskus beskrev att se, röra vid och äta - tre handlingarna som man kan koppla mötet med Jesus, som ”kärlekens tre verb som skyddar från frestelser som likgiltighet, avstånd från dem som lider och isolering”.
”Att se är inte bara att titta, det är mer – att se kräver avsikt och vilja. Det är därför det är ett av kärlekens verb. Mamman och pappan ser på sitt barn, med kärlek ser de på varandra; den goda läkaren ser noga på patienten ... Att se är ett första steg mot likgiltighet, mot frestelsen att vända bort ansiktet inför andras svårigheter och lidanden.”
För kärlek krävs närhet
Det andra verbet som påven stannar vid är "att röra vid". Jesus uppmanar lärjungarna att röra vid honom för att konstatera att han inte är ett spöke. Han gör detsamma med oss. Förhållandet med honom och med sina bröder och systrar "kan inte vara på avstånd" .
”Det finns ingen avlägsen kristendom. Kärlek ber om närhet, kontakt, att dela livet. Den barmhärtige samaritanen såg inte bara mannen han hittade halvdöd längs vägen: han böjde sig ner över, förband hans sår, och tog honom till värdshuset. Så är det med Jesus: att älska honom betyder att med livet ingå i en gemenskap med honom.”
Att vara kristen är inte en lära
Vad gäller att äta, uttrycker det vår mänsklighets mest naturliga behov, sa påven och pekade på att när man gör denna handling tillsammans, i familjen eller bland vänner, är den ett uttryck på kärlek. "Eukaristin är en symbol för en kristen gemenskap”:
Bröder och systrar, evangeliets avsnitt berättar för oss att Jesus inte är ett "spöke" utan en levande person. Att vara kristen är inte först och främst en lära eller ett moraliskt ideal, det är ett levande förhållande med honom, med den uppståndne Herren: vi ser på honom, berör honom, vi fr näring av honom och omvandlas av hans kärlek. Och omvandlade av hans kärlek ser vi, vi rör vid och vi ger näring till andra, som bröder och systrar.
