Sök

Vatican News

Krismamässan. Påven: Förföljelse och förkunnelse hör samman

På Skärtorsdagen förrättade påven Franciskus krismamässan i Peterskyrkan med Roms stifts kardinaler, biskopar och präster. "Tiden för förkunnelsen av det glada budskapet och tiden för förföljelse och Korset går hand i hand", betonade påven i sin predikan.

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Påven Franciskus förrättade krismamässan och instiftandet av prästämbetet på Skärtorsdagen i Peterskyrkan med kardinalerna, biskoparna och prästerna i Roms stift. De förnyade sina prästlöften och oljan som används vid sakramenten välsignades. Påven talade traditionsenligt direkt till sitt stifts präster. 

Meningen "Är det inte Josefs son?" viraliserades

Påven reflekterade i sin predikan över dagens evangelium som han sa visar en förändring hos personerna som lyssnade på Herren. ”Förändringen är dramatisk”, sa påven, ”och visar oss hur mycket förföljelsen och korset hör samman med evangeliets förkunnelse. Den beundran som väcktes av nådens ord som kom från Jesu mun varade inte länge i folket i Nasarets själ. En mening som någon mumlade tyst "viraliserades" på ett förrädiskt sätt: "Är det inte Josefs son?" (Luk 4:22).

Video: Sammanfattning av krismamässan i Peterskyrkan 1 april 2021

Herren för inte dialog med den Onde

“Dessa ord innehöll en smitta av våld som gick fram mot Jesus”, sa påven och förklarade att Herren, som tidigare alltid gått undan, denna gång kommenterade ”den onda logiken som doldes bakom det som verkade vara ett enkelt byskvaller. «Snart kommer ni med talesättet: Läkare, bota dig själv! och säger: Allt som vi har hört att du har gjort i Kafarnaum, gör det här i din hemstad också.”» (Luk 4:23). ”Som alltid för Herren inte en dialog med den Onde, utan svarar bara med Skriften”, förklarade påven.

Förkunnelsen och korset går hand i hand

Tiden var ännu inte inne för Jesus och påven sa till de församlade prästerna att det var just detta han ville tala med dem om i denna stund: ”tiden för förkunnelsen av det glada budskapet och tiden för förföljelse och korset går hand i hand”. ”Detta ser vi ständigt i evangeliet”, påminde påven och tog en rad exempel som liknelserna om den goda säden (Matt 13:24-30.36-43), den förlorade sonen (Luk 15:11-32) och vingårdsarbetarnas lön (Matt 20:1-16) och som då Jesus äter tillsammans med syndarna eller återigen liknelsen om arrendatorerna i vingården (Matt 21:33-46). Påven sa: ”vi står inför missgärningens mysterium, vilket leder till att den Rättfärdige dödas. Allt detta låter oss se att den Glada nyhetens förkunnelse är mystiskt bunden till förföljelsen och korset”.

Herren omfamnar korset

Påven reflekterade över korsets närvaro i Herrens liv sedan födseln - hos Maria vid ängelns budskap, i Josefs sömnlöshet då han känner att han inte får lämna henne, i Herodes förföljelse och svårigheterna som den Heliga familjen drabbas av. Herren omfamnar korset och sina vänners svek – när hans tid är inne omfamnar Han korset, förklarade påven.

Korset är, förutom något integrerat i människans tillstånd, även symbolen för hur ormen biter det i sin värnlöshet, reflekterade påven vidare. ”Ett bett som vill skandalisera och förstena och göra all kärleksfull tjänst och uppoffring för andra steril och obetydlig”. Men det är i detta ondskefulla och smärtsamma bett som Guds slutgiltiga triumf visas, sa påven.

Herrens tjänare

«Vi hör inte till dem som drar sig undan» (Heb 10:39) därför att Jesus skandaliserades inte, sa påven till prästerna. "På det sätt vi omfamnar korset då vi förkunnar evangeliet – i handling och, om så är nödvändigt, i ord – uttrycks två saker: att lidandet som evangeliet ger oss inte är vårt, utan det är Kristi lidande i oss och vi förkunnar inte oss själva, utan Herren Jesus Kristus och vi är Hans tjänare (jfr 2 Kor 1:5).

01 april 2021, 11:35