Sök

Vatican News

Påven till diplomater: syskonskap är botemedlet på dagens kriser

Påven Franciskus tog på måndagen emot den diplomatiska kåren ackrediterad vid den Heliga Stolen, vid den traditionella audiensen i början av året. I sitt 21 sidor långa tal till ambassadörerna granskade påven flera av de kriser som drabbar olika delar av världen, inklusive de orsakade av pandemin, och han sa att syskonskap och hopp kan hjälpa till att övervinna dem.

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

I sitt traditionella möte med ambassadörerna vid Heliga Stolen reflekterade påven Franciskus över de många kriser som pandemin har utlöst, och andra problem, och han betonade att syskonskap är det sanna botemedlet.

Vaccin, syskonskap och hopp

Den allvarligaste av kriserna, sa han, är "den som gäller de mänskliga relationerna, som är ett uttryck för en allmän antropologisk kris, som har sin grund i uppfattningen om den mänskliga personen och hans eller hennes värdighet".

”Jag är övertygad om att syskonskap är det verkliga botemedlet för pandemin och mycket av den ondska som omger oss. Tillsammans med vaccinet, är syskonskap och hopp, de botmedel som dagens värld behöver, säger påven.

183 stater

Påven Franciskus träffade ambassadörerna i Aula delle Benedizioni – Välsignelsehallen – i det Apostoliska palatset och man följde hälsoprotokollet. Det traditionella mötet var planerat till den 25 januari, men var tvunget att skjutas upp på grund av påvens ischias smärta. 183 stater har för stunden diplomatiska relationer med Heliga Stolen.

Hälsokris – skydda människolivet

Pandemin, sa påven, har ställt oss inför två oundvikliga dimensioner av mänsklig existens: sjukdom och död. De påminner oss om värdet av varje enskilt människoliv och dess värdighet, från befruktningen i livmodern till dess naturliga slut. Påven beklagade att ett växande antal rättssystem verkar flytta sig bort från sin oförsonliga skyldighet att skydda människolivet i alla dess faser.

Pandemin har påmint oss om varje människas rätt till värdig omsorg, och att ”varje människa är ett mål i sig och aldrig kan värderas endast för hennes duglighet”. "Om vi ​​berövar de svagaste bland oss ​​rätten till liv", frågade han, "hur kan vi då effektivt garantera respekten för alla andra rättigheter?"

Han uppmanade politiska ledare att arbeta för att säkerställa universell tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård, läkemedel och behandling och påpekade att ”oron för vinst inte bör vägleda ett så känsligt område som inom vården”.

Han efterlyste återigen en rättvis fördelning av vaccinerna, inte baserade på ekonomiska kriterier utan på allas behov, särskilt de mest nödställdas. I detta avseende uppmanade han till att tillgången till vacciner måste ske med ansvar som syftar till att stoppa spridningen av viruset och användas i förebyggande syfte.

Miljökris – långsiktiga lösningar

Pandemin, fortsatte påven, har återigen visat oss att jorden är ömtålig och behöver vård. Den ekologiska krisen som orsakats av ett urskillningslöst utnyttjande av naturresurser, är mycket komplex och bestående och kräver gemensamma långsiktiga lösningar. Effekterna av klimatförändringarna, liksom de extrema naturkatastroferna som översvämningar och torka, liksom undernäring eller andningssjukdomar, medför långvariga konsekvenser.

Medan påven underströk behovet av internationellt samarbete för att övervinna dessa kriser i vårt gemensamma hem, hoppades han att FN:s klimatkonferens (COP26) i november effektivt ska ta itu med konsekvenserna av klimatförändringarna.

Ekonomiska och sociala kriser

Begränsningarna av den fria rörligheten som införts av regeringar för att begränsa spridningen av coronaviruset, sa påven, har särskilt skadat medelstora och små företag, vilket har påverkat arbetslivet negativt, och följaktligen familjen och hela samhällslivet, särskilt för de mest ömtåliga. Denna ekonomiska kris har belyst en annan sjukdom i vår tid: en ekonomi baserad på exploatering och slöseri med både människor och naturresurser. Det som behövs är en ekonomi som ”står till tjänst för män och kvinnor, inte tvärtom”, en ekonomi som “ger liv, inte död, som inkluderar och inte utesluter, som är mänsklig, inte omänsklig, en ekonomi som bryr sig om miljön och inte förstör den”.

Isoleringens och de stängda gränsernas offer

Pandemin, påven fortsatte, har särskilt drabbat dem i den informella arbetssektorn, de många utsatta för exploatering genom svart- eller tvångsarbete, prostitution och olika kriminella aktiviteter, inklusive människohandel. Påven sa att ekonomisk stabilitet måste säkerställas för alla, för att undvika exploatering och för att bekämpa räntor, korruption och andra orättvisor. Med längre timmar framför datorer och andra medier på grund av isoleringen blir fattiga och arbetslösa mer utsatta för it-brottslighet, inklusive bedrägeri, människohandel, prostitution och barnpornografi.

Påven Franciskus noterade att stängning av gränser på grund av pandemin, i kombination med den ekonomiska krisen, även har förvärrat ett antal humanitära nödsituationer, såsom i Sudan, Afrikasöder om Sahara, Moçambique, Jemen och Syrien. Vad gäller ekonomiska sanktioner mot länder, sa han, påverkar de främst de mer utsatta befolkningsgrupperna snarare än politiska ledare, och han uttryckte sitt hopp om att man ska släppa på dem, och förbättra flödet av humanitärt bistånd.

Han sa även att han hoppas på att den nuvarande krisen ska vara ett tillfälle för att sanera, eller åtminstone minska, skulderna som belastar de fattigare länderna, och som förhindrar deras återhämtning och utveckling.

Migranter och flyktingar

Angående det ökade antalet migranter och deras försämrade förhållanden förra året på grund av stängda gränser, uppmanar påven Franciskus till att ta itu med orsakerna som tvingar människor att migrera och till att stödja värdländerna.

Han noterade också den dramatiska ökningen av antalet flyktingar och krävde förnyat engagemang för att skydda dem, tillsammans med internt fördrivna personer och de många utsatta människor som tvingas fly från förföljelse, våld, konflikter och krig. I Sahel noterade han att antalet internflyktingar är tjugo gånger fler.

Politisk kris

Påven Franciskus noterade även att de politiska kriserna har förvärrats i vissa länder under pandemin, till exempel i Myanmar. Medan han uttryckte sin närhet till folket, beklagade han att "demokratin som genomförts under senare åren avbröts brutalt" av den senaste kuppen. Han hoppades att de fängslade politiska ledarna "omedelbart ska släppas som ett tecken på uppmuntran till en uppriktig dialog inriktad på landets bästa".

"Den demokratiska processen," sa han, "kräver en inkluderande, fredlig, konstruktiv och respektfull dialog mellan alla parter i civilsamhället." Denna politiska och demokratiska kris, påpekade han, finns även på internationell nivå, vilket påverkar hela det multilaterala systemet. Men han noterade också uppmuntrande tecken som framstegen i förbudet mot kärnvapen och i vapennedrustningen.

Terrorism

Påven Franciskus uttryckte också sin oro över terrorismen, vars attacker har intensifierats under de senaste 20 åren. Han beklagade särskilt attacker mot troende och påminde myndigheterna om deras skyldighet att skydda platser för tillbedjan och försvara tanke-, samvets- och religionsfriheten.

Kris i utbildning och trosliv

Isolationen och ensamheten på grund av pandemin har fört fram varje individs behov av mänskliga relationer, sa påven. Med skolor och universitet som skiftar till utbildningsplattformar online har det uppstått en tydlig skillnad i utbildningsmöjligheter, och många studenter hamnar efter i den naturliga utbildningsprocessen. Han kallade det en slags ”utbildningskatastrof”, och efterlyste ett förnyat engagemang för en utbildning som engagerar samhället på alla nivåer eftersom utbildning är ett naturligt motgift mot den individualistiska kulturen och likgiltigheten.

Äktenskap och familjeliv, påpekade han, har också påverkats, och våldet i hemmen har ökat. Pandemin har också haft negativa effekter på de grundläggande friheterna, inklusive religionsfriheten, med begränsningarna i den offentliga tillbedjan och i trossamfundens utbildnings- och välgörenhetsverksamheter. "Även när vi söker sätt att skydda människoliv på från spridningen av viruset, sade påven, ”får vi inte sen människans andliga och moraliska dimension som mindre viktig än den fysiska hälsan."

09 februari 2021, 12:18