Sök

Vatican News
Präst hör bikt vid dörren för att undvika smittspridning i Frankrike Präst hör bikt vid dörren för att undvika smittspridning i Frankrike  (AFP or licensors)

Påven: Andlig och moralisk hälsa inte sekundär fysisk hälsa

När påven Franciskus på måndagen talade till ambassadörer vid den Heliga Stolen underströk han återigen pandemins konsekvenserna på religionsfriheten.

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

I slutet av sitt tal till ambassadörerna talade påven om pandemins konsekvenser på de troendes möjligheter att utöva sin tro, vilket för kristna har skett i form av begränsat sakramentsliv och utebliven katekesundervisning liksom olika välgörenhetsverksamheter.

Konsekvenserna på troslivet

Påvens tal fokuserade på följderna av pandemin och en av dessa var de många regeringarnas beslut i hela världen att stänga ner eller begränsa allmänna sammankomster. Påven sa:

”Behovet av att begränsa virusets spridning har också haft konsekvenser för olika grundläggande friheter, inklusive religionsfriheten, med en begränsad möjlighet till tillbedjan för trossamfunden och att bedriva utbildnings- och välgörenhetsverksamheter.”

Vårda hela människan

Påven underströk hur vården av kroppen inte är viktigare än själen:

”Man bör inte förbise att den religiösa dimensionen utgör en grundläggande aspekt av människan och samhället, och den får inte utplånas. Samtidigt som man försöker skydda människoliv från spridningen av viruset, får personens andliga och moraliska dimension inte betraktas som sekundär till fysisk hälsa.”

En god vård av kroppen och hälsan kan aldrig utesluta en god själavård, underströk påven:

”Dessutom grundar sig friheten att utöva sin tro inte i rätten till allmän sammankomst, utan den härstammar ur religionsfriheten, som är den första och grundläggande mänskliga rättigheten. Det är därför nödvändigt att den respekteras, skyddas och försvaras av de civila myndigheterna, precis som hälsan och kroppens integritet. För en god kroppsvård kan aldrig utesluta en god själavård.”

Pandemilagen i Sverige

Sveriges kristna råd skrev på måndagen till Sveriges regering om samma oro gällande pandemilagen: ”Vi önskar att regeringen ser över de inkonsekvenser i regleringen som drabbar trossamfunden”.

Brevet skickades till kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP), och beskriver inkonsekvenserna som det nuvarande regelverket medför. Brevet är undertecknat av presidiet för Sveriges kristna råd och består av föreståndare Daniel Alm, Pingst – Fria församlingar i samverkan, kardinal Anders Arborelius, biskop av Stockholms katolska stift, ärkebiskop Benjamin Dioscoros Atas, Syrisk-ortodoxa kyrkan, ärkebiskop Antje Jackelén, Svenska kyrkan, samt tf generalsekreterare Björn Cedersjö, Sveriges kristna råd.

Inkonsekvent regelverk

Kyrkoledarna skriver att samtidigt som man bär smärtan över det inskränkta församlingslivet med solidaritet för att minska smittspridningen och så skydda liv, så upplever man frustration över de inkonsekvenser som det nuvarande regelverket medför. Som exempel tar man Uppsala domkyrka:

”Våra kyrkliga lokaler är i många fall stora och skulle kunna samla betydligt fler än åtta personer om kvadratmetersregeln tillämpades. Som exempel skulle Uppsala domkyrka kunna erbjuda plats för 273 personer för att fira gudstjänst på plats om man utgick från kvadratmeterregeln”.

Inkonsekvens underminerar förtroende

”Sveriges kristna råd har i flera remissyttranden påpekat att begränsning av grundlagsfästa rättigheter är en extraordinär åtgärd. Kyrkorna understryker också att religionsfriheten och möjligheten att utöva religion, enskilt och tillsammans, är en grundlagsskyddad rättighet som inte får begränsas utan att det finns extraordinära skäl och att sådana begränsningar inte får vara i kraft längre än absolut nödvändigt”, läser man i pressmeddelandet.

Brevet avslutas med: ”Vi önskar att regeringen nu ser över de inkonsekvenser i regleringen som drabbar trossamfunden. Inkonsekvens underminerar förtroende. Därför hoppas vi att snart får leva med mer konsekventa regler.”

Namninsamling

För stunden gäller max 8 personer vid mässor eller annan kyrklig verksamhet, enligt ordningslagens, som reglerar allmänna sammankomster. Pandemilagen har satt som regel 10 kvadratmeter per person, vilket skulle innebära att de ofta stora kyrkolokalerna skulle kunna ta emot fler än åtta personer.

För några veckor sedan startade Alexander Kegel, som är organist i S:t Lars katolska församling i Uppsala, en namninsamling som även den, efter att 3200 personer har skrivit under, överlämnades till Amanda Lind, fredagen den 5 februari, i hoppet om att myndigheterna ska lätta på restriktionerna för gudstjänster, och t ex följa kvadratmeterregeln på motsvarande sätt som för butiker, gym och köpcentra.

Den nuvarande regeln med max åtta deltagare i gudstjänster framstår som oproportionerligt hård, en uppfattning som också delas av exempelvis Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson, läser man på Signums hemsida.

Vatikanens tidigare uttalande

Jag vill lyfta fram en serie alarmerande situationer som äventyrar religionsfriheten. Med dessa ord inledde msgr Paul Gallagher, Heliga Stolens sekreterare för förbindelser med stater, sitt tal vid ett toppmöte om religionsfrihet i december. Med respekt för olika länders säkerhetsåtgärder under pandemin noterade han dock hur troslivet begränsades av dem:

”De civila myndigheterna bör vara medvetna om de allvarliga konsekvenserna restriktionerna skapar för trossamfunden, som spelar en viktig roll i hanteringen av krisen, inte bara genom deras aktiva stöd inom sjukvården, utan också i deras moraliska stöd.

Msgr. Gallagher underströk det som påven Franciskus upprepade på måndagen, att, ur katolsk synvinkel, är tillgången till sakramenten nödvändig, och att sakramentslivet inte är en följd av rätten till allmän sammankomst, utan härstammar ur religionsfriheten.

10 februari 2021, 09:18