PÅVEN

Påven: kopiera inte information utan att granska och ge olika perspektiv

I sitt budskap till den 55:e Världsdagen för Sociala Kommunikationer som i år har som tema "Kom och se"(Joh 1,46), uppmanar påven Franciskus till att kommunicera genom att möta människor där de är och som de är. Han varnar för risken att information upprepar sig och uppmanar till att gå "dit ingen går" och till att inte bara berätta om pandemin ur den rikare världens perspektiv.

Charlotta Smeds - Vatikanstaten

Uppmaningen "kom och se" är även en "metod för all autentisk mänsklig kommunikation". Det är hjärtat i påven Franciskus budskap till den 55:e världsomspännande dagen för kommunikation - ett budskap som publicerades på lördagen, med temat "Kom och se" (Joh 1,46). Påven uppmanar journalisterna till att "slita ut skosulorna" kommunicera genom att "möta människor där de är och som de är”, strax före firandet av journalisternas skyddshelgon, den helige Frans av Sales, den 24 januari.

"Kom och se", så kommuniceras kristen tro

Budskapet innehåller den inbjudan som Filip riktar till Natanael - "Kom och se" ur avsnittet i Johannesevangeliet som har inspirerar temat. Det handlar inte om att erbjuda resonemang utan att ”själva komma till insikt”. "I mer än två tusen år - understryker påven - är det en kedja av möten som har kommunicerat storheten i det kristna äventyret".

"Ingenting i kommunikation kan någonsin helt ersätta att personligen se". I varje ärlig "kommunikation föreslår påven därför en inbjudan att "komma och se" dagens kommunikativa galax, från tidningar till nätet, men även i den "ordinarie predikan i kyrkan" liksom "politisk eller social kommunikation".

Bortom det "redan kända"

Påven lägger stor vikt vid att låta passion och nyfikenhet motivera till att fortsätta bortom "den bekväma presumtionen i det redan kända". Samtidigt varnar påven mot risken att nyheter plattas ut i ”tidningar som är som fotokopior” eller "i TV- och radionyheter och hemsidor som i stort skriver samma sak", där granskningen förlorar utrymme och lämnar plats för "färdigförpackad information”. Information som "är mindre och mindre kapabel att fånga upp sanningen om saker och människors konkreta liv, och inte längre vet hur man ska tolka de allvarligaste sociala fenomenen eller de positiva krafterna som växer ur samhällets grund". Därför anser påven att mediekrisen riskerar "att leda till information som konstrueras framför nyhetsredaktionernas datorer", "utan att "slita ut skosulorna".

Fallgropar och möjligheter på nätet

Nätet och sociala medier kan multiplicera kapaciteten och hastigheten för spridningen av nyheter - till exempel vid nödsituationer i kommunikationen av hjälp till befolkningar - och därför kan de vara ”ett formidabelt redskap”. "Alla – skriver påven - kan vi vittna om händelser som traditionella medier annars skulle förbise" och lyfta fram "fler berättelser, även de positiva". Å andra sidan finns det en risk för sociala medier "där informationen ine har verifierats". Därför bör man inte nödvändigtvis demonisera redskapen utan använda en djupare urskiljningsförmåga, och ta ansvar när man sprider innehåll.

Pandemi ur de fattigas perspektiv

Pandemin som har överväldigat världen sedan början av 2020, markerar årets budskap. Påven varnar för att det finns en risk att berätta om den, precis som vid varje kris, "endast med blicken riktad på den rikare världen". Påven Franciskus tankar går till frågan om vacciner och medicinska behandlingar, till risken att de mest missgynnade befolkningarna utesluts:

"Vem berättar för oss om förväntningarna på återhämtning i de fattigaste byarna i Asien, Latinamerika och Afrika?".

Detta är en fara som även påverkar "de mest lyckligt lottade", där alla de "familjer som snabbt har blivit fattiga i stort sett är bortglömda". Ekonomiska skillnader riskerar därför att markera fördelningen av Covid-vaccinet, där de fattiga alltid står sist i kön, och "principen om allas rätt till hälsa förlorar sitt verkliga värde".

Tack till journalisterna som berättar bortglömda krig

Påven Franciskus uttrycker avslutningsvis sin tacksamhet till modiga kommunikationsoperatörer. ”Det är tack vare journalister, kameramän och redaktörer som tar risker i sitt arbete, som vi till exempel, känner till de förföljda minoriteternas svåra tillstånd i olika delar av världen; de många övergrepp och orättvisor mot de fattiga och mot skapelsen; och de många bortglömda krigen”. Det skulle vara en utarmning, skriver påven, om dessa röster inte hördes.