Sök

Vatican News
Påven Franciskus tog emot romerska kurian 21 december 2020 Påven Franciskus tog emot romerska kurian 21 december 2020   (Vatican Media)

Påven till kurian: Vi är ”odugliga tjänare” i vandring. Nej till konflikter

Påven Franciskus mötte sina medarbetare i den romerska kurian inför julen och betonade i sitt tal till dem att i pandemitiden bevara frid och lugn. Han bad kurian att se krisen som en tid av nåd och låta sig styras av den Helige Anden.

Katarina Agorelius – Vatikanstaten

I sitt tal vid sitt traditionella möte inför julen med den romerska kurian, reflekterade påven Franciskus om den rådande hälsokrisen i världen. ”Denna jul”, sa påven ”är pandemins jul - hälsokrisens, samhällsekonomins och till och med den kyrkliga krisens jul - som besinningslöst har drabbat hela världen”. Men den ger oss dock ”ett stort tillfälle att omvända oss och återställa äktheten” för att ”låta en världsomfattande strävan till broderskap födas på nytt mellan alla”.

Påven såg på krisen genom några bibliska gestalter, Abraham, Moses, Elias, Johannes döparen och aposteln Paulus, som han sa, just i krisen fullbordade frälsningshistorien. ”Men den mest talande krisen är den som Jesus gick igenom” från frestelserna i öknen i Getsemane till den ”extrema krisen på korset”. Hans totala och tillitsfulla överlämnande till Fadern öppnar vägen till Uppståndelsen, sa påven.

“Denna reflektion om krisen varnar oss för att snabbt döma kyrkan utifrån de kriser som orsakats av skandalerna från förr och nu”, sa påven och betonade att kyrkliga analyser “utan hopp” inte är realistiska, för att “Gud fortsätter att låta Hans rikes frön växa ibland oss”. Påven sa att många inom kurian vittnar om ödmjukt och lojalt professionellt arbete, medan problemen genast hamnar i tidningarna. Han sa att ”tecken på hopp ger rubriker först efter lång tid, eller aldrig”.  

“Den som inte ser krisen i evangeliets ljus, begränsar sig med att göra en obduktion av ett lik”, sa påven, “men om vi på nytt finner modet och ödmjukheten att med hög röst säga att kristiden är den helige Andens tid” kan vi bevara tilliten på att det hela ”börjar antar en ny form”.

Påven inbjöd även till att inte se krisen som en konflikt. Kriser leder i allmänhet till något positivt medan konlikten skapar uppdelning och instängdhet som utarmar missionens universialitet, förklarade han.

Att tolka kyrkan endast ur en konfliktperspektiv förvränger och förråder dess verkliga väsen: kyrkan är en kropp och den är ständigt i kris just för att den lever.

Påven förklarade att konflikterna sprider rädsla och att man så förlorar mångfalden som den Helige Anden har gett sin kyrka. Det nya som kommer av krisen gror i det gamla och gör det mer fruktbart, sa påven.

Han inbjöd till att i prövningarna låta sig ledas av den Helige Anden: “Endast genom att låta en viss mentalitet dö ut, kan vi även ge plats för nyheten som den Helige Anden ständigt väcker i kyrkans hjärta”.

Påven betonade sedan att det i varje kris krävs en uppdatering, men att ”man måste sluta att se kyrkans reform som att man lappar en gammal kostym eller som en enkel utformning av en ny apostolisk konstitution”. Han påpekade att kurian inte är kallad ”att förändra eller reformera Kristi kropp”, men ge den nya kläder ”så att det tydligt framgår att nåden den besitter inte kommer från oss utan från Gud”. Han förklarade att kyrkan alltid är ”ett lerkärl, som är värdefullt för vad det innehåller och inte för vad det ibland visar upp”.

Påven sa att man för att komma ur krisen bör göra som den skriftlärde som har blivit himmelrikets lärjunge, ”som ur sitt förråd kan ta fram både nytt och gammalt” (Matt 13:52). ”Traditionen är skatten” som Benedictus XVI påminde ”är den levande floden som sammanbinder oss med ursprunget”, sa påven. “Det gamla utgörs av sanningen och nåden som vi redan äger. Det nya är de olika sidorna av sanningen som vi allt eftersom förstår”. ”Om vi låter oss ledas av den Helige Anden närmar vi oss för var dag alltmer hela sanningen (jfr Joh 16:13)”, förklarade han.

För att komma ur krisen måste man se den som en tid av nåd, för att förstå Guds vilja med oss själva och med kyrkan, sa påven.

Han bad kurian om att bevara frid och lugn och vara medvetna om att de alla, och först och främst han själv, endast är ”odugliga tjänare” (Luk 17:10) för vilka Herren är barmhärtig: ”Därför skulle det vara fint om vi slutade att leva i konflikt och i stället gick tillbaka till känslan av vandring”.

Påven förnyade sin inbjudan att undvika skvaller och prat bakom ryggen: “Var och en av oss, vilken post vi än har inom kyrkan, får fråga sig om man vill följa Jesus med en herdes foglighet eller med Herodes skydd av sig själv, följa Honom i krisen eller försvara sig för Honom i konflikten”.

Slutligen bad påven kurian om en julklapp: ”Ett generöst och passionerat samarbete i förkunnelsen av den Glada nyheten, framför allt för de fattiga”. För att “de fattiga är evangeliets kärna” och “endast den som tar emot den fattiga känner verkligen Gud”.

23 december 2020, 13:57