Påven påminner om den mänskliga dimensionen i sjukvården
Charlotta Smeds - Vatikanstaten
Påven Franciskus underströk på fredagen den mänskliga dimensionen av vården av sjuka och sa att varje patient är en person som definieras av så mycket mer än hans eller hennes kliniska journal.
"När en sjuk person upplever att han eller hon behandlas som en unik person leder det till ett större förtroende för det medicinska teamet och ett större hopp om ett positivt resultat", sa han till deltagarna i International Gynecologic Cancer Society’s (IGCS) årliga globala möte.
Ursprungligen var IGCS 2020 mötet planerat att äga rum i Rom, men det hålls nu istället digitalt från 10-13 september på grund av Covid-19 pandemin. Föreningen, som har över 1 000 medlemmar i mer än 80 länder, har som uppdrag att förbättra vården för kvinnor med gynekologisk cancer över hela världen genom utbildning, kurser och allmän medvetenhet.
Bygga relationer
Påven Franciskus talade till deltagarna och betonade vikten av att skapa band mellan patienter som lider av allvarliga sjukdomar, deras familjer och den medicinska personalen. Han uppmuntrade deltagarna till att koncentrera sig på vad han kallade en integrerad vård av patienten genom att förmedla förtroende, hopp och kärlek i alla vårdstadier, även då behandlingen i huvudsak är palliativ. Påven sa att det är just den kärleksfulla närheten som öppnar dörren för hopp och även läkning.
"Det sägs ofta, och med rätta”, påpekade påven, "att ett gott förhållande med vårdpersonalen är i sig en del av botemedlet". Möjligheten för de sjuka att kunna öppna sina hjärtan för andra om deras tillstånd och behov, och att våga gråta, sa påven, öppnar horisonter, hjälper till att läka eller åtminstone bidra med en lättnad för de sjuka.
Han beklagade att den mänskliga dimensionen av vården av sjuka alltför ofta överlämnas till den enskilda läkarens vänlighet snarare än att betrakta det som en del av de tjänster som vårdinrättningarna erbjuder.
Prioritera den mänskliga personen
Ekonomiska problem, sa han, borde inte åsidosätta möjligheten för dessa relationer med patienter. Även om det krävs betydande ekonomiska resurser för forskning måste man uppnå en sund balans mellan olika faktorer så att människan alltid prioriteras - i detta fall kvinnor som lider av allvarliga sjukdomar. Och sjukvårdspersonalen som dagligen tar hand om dem måste kunna utföra sitt arbete under värdiga förhållanden.
Behov av varandra
Slutligen sa påven till mötesdeltagarna att kvinnorna de behandlar påminner oss om osäkerheten i vår existens, vårt behov av varandra, fåfängan i att vara självcentrerad och dödens verklighet som en del av själva livet. Samtidigt som påven påminde oss om vårt behov av att anförtro oss åt Gud, påminner sjukdomen oss också om vikten av närhet och om vårt behov av att vara varandras nästa, som Jesus lärde i liknelsen om den barmhärtige samariten.