Påven: Folkrörelser ger kraft åt social förändring
Katarina Agorelius - Vatikanstaten
Hundratals sociala föreningars djupa värde och utmaningar i kampen mot uteslutning är det centrala temat i påven Franciskus förord till boken "La irrupción de los Movimientos Populares: Rerum novarum de nuestro tiempo" (ungefär Folkrörelsernas framfart: Vår tids Rerum Novarum). Det är en samling reflektioner sammanställda av Påvliga kommissionen för Latinamerika utgivna av bokförlaget LEV. Reflektionerna är de huvudsakliga inläggen vid världsmötet 2014 som samlade folkrörelser från hela Latinamerika.
Hävarm för social omvandling
Påven Franciskus inleder sin reflektion med att berätta om att dem som lever i territoriella och existentiella utkanter inte bara utgör en befolkning som kyrkan måste nå, utan också “ett frö och en gren som liksom senapsfrön bär stor frukt”. Påven ser dem just som ”en hävarm för social omvandling”. De är alltså inte bara passiva aktörer eller mottagare av socialbidrag, utan verkar för mänsklighetens framtid genom "fredliga uppror". Påven ser dessa sociala rörelser av internationell och interkulturell karaktär som den ”mångfacetterad modell” han skriver om i sin apostoliska uppmaning Evangelii Gaudium (2) och som handlar om möteskulturen.
Vägvisare
Enligt påven utgör de många rörelserna som representeras i samlingen ”ett stort socialt alternativ, ett djupt skri, ett tecken på motsägelser och ett hopp som ’kan ändra allt’”. Deras sätt att stå emot den dominerande modellen genom att vittna genom arbete och lidande, gör dem – skriver påven – till ”vägvisare” mot en bättre framtid.
Påven uttrycker sin övertygelse om att mänskligheten i dag står inför en epokal förändring som kännetecknas av rädsla, främlingsfientlighet och rasism och anser att "folkrörelserna kan utgöra en källa till moralisk energi för att återuppliva” demokratierna. Han skriver att dessa rörelser kan vara ett motgift mot det globala samhället som präglas av en omoralisk ekonomi, populism och ”politiskt spektakel”. Det handlar om att se styrkan i samverkan och att motsätta sig ”jag-kulturen”.
Rätten till arbete
Sammanfattningsvis understryker påven att varje person måste få åtnjuta den heliga rättigheten att arbeta. Inför nyliberala och nystatliga teser som kväver människors arbetslivserfarenhet uppmanar påven Franciskus till att en "ny mänsklighet får ett slut på medlidandets analfabetism och kulturens progressiva förmörkelse och uppfattningen om det gemensamma bästa".