Påven: Migranter är personer och inte sociala frågor

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Migranterna “är först och främst människor” och “det handlar inte bara om sociala frågor eller dem om migration!” De är idag symbolen för alla ’bortslängda’ i det globaliserade samhället. Vid mässan i Peterskyrkans talade påven Franciskus så om de ”sista” som ”ber om att befrias från det onda som drabbar dem”. Mässan firades med och för migranter på minnesdagen för påvens besök på ön Lampedusa i södra Italien.

De sista

Påven talade om sitt besök på Lampedusa 8 juli 2013 och att det var hans pontifikats första resa som han gjorde för att be vid havet där 34 båtmigranter mist livet 11 oktober 2012. Senare, 3 oktober 2013 drunknade 366 personer på väg till samma kust och påven talade om 'de sista' som ”Jesus ber oss att älska och hjälpa": ”de sista lurade och övergivna att dö i öknen”, ”de sista torterade, som utsatts för övergrepp och de våldtagna i flyktingläger”, ”de sista som utmanar vågorna i ett skoningslöst hav" och ”de sista som lämnats i mottagningsläger alldeles för länge för att kallas temporära”. 

Påven talade om räddning och befrielse och kommenterade dagens läsning (1 Mos 28:10–22) om patriarken Jakob som bad Herren om beskydd på sin svåra resa: ”det är Han som är vår tillflykt och styrka, sköld, rustning och ankare i prövningarnas stunder”.

Herren är skyddet för de troende som i svårigheter ber till Honom. Dessutom är det just i dessa situationer som vår bön blir renare; när vi inser att den säkerhet som världen erbjuder är lite värd och det inte finns något kvar förutom Gud. Endast Gud öppnar himlen på vid gavel för dem som lever på jorden. Endast Gud räddar.

Guds faderliga omsorg

Att totalt överlämna sig i Guds händer ser man även i Matteusevangeliets text (Matt 9:18–26) hos synagogföreståndaren och den sjuka kvinnan som ber om ”frihet från sjukdom och död”. En ena är en dotter till en maktfull man och den andra “en kvinna med en sjukdom som gör henne utstött, marginaliserad och som ses som en oren person”. Men Jesus gör ingen åtskillnad, sa påven.

Jesus uppenbarar för sina lärjungar vikten av att ge de sista företräde, dem som måste få förtur för välgörenheten. Det finns olika slags fattigdom idag; som helige Joahnnes Paulus II skrev är de ‘fattiga’, i fattigdomens många dimensioner, de förtryckta, marginaliserade, äldre, sjuka och små som anses vara och behandlas som samhällets sista.

Migranterna är symbolen för alla ’bortslängda’ 

Påven sa att tyvärr “är våra städers existentiella förorter tätt befolkade med bortkastade, marginaliserade, förtryckta, diskriminerade, misshandlade, utnyttjade, övergivna, fattiga och lidande personer". Jesus ber oss i saligprisningarna om ”att lindra deras lidande och erbjuda dem barmhärtighet; att mätta deras hunger och törst efter rättvisa, låta dem känna Guds faderliga omsorg och visa dem vägen till himmelriket”.

De är personer. Det handlar inte om sociala frågor eller dem om migrationen! ’Det handlar inte bara om migranter’ på flera olika sätt, för att migranter är först och främst människor och de är idag symbolen för alla ’bortslängda’ i det globaliserade samhället.