Cerca

Vatican News
Påven under mötet med nuntierna Påven under mötet med nuntierna  

Påven till nuntierna ”Att kritisera påven är oförenligt med ert uppdrag"

På torsdagen var kyrkans nuntier samlade i det Apostoliska Palatset för att möta påven Franciskus. Påven ville tala med dem privat och lämnade över ett långt tal, som var en slags handbok över hur de ska leva sitt uppdrag som påvens representater och ambassadörer för den Heliga Stolen.

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Påvens långa tal, som han lämnade över till de samlade, är som en kompass för diplomaterna som är samlade i Vatikanen fram till på lördag. Sedan 2013 hålls detta möte i Vatikanen vart tredje år på påvens begäran och i år deltar 103 påvliga representanter: 98 apostoliska nuntier och 5 permanenta observatörer.

En nuntie är kallad at vara en Guds man, sa påven, en representant för kyrkan och påven, med ett uppdrag "oförenligt" med kritik mot påven, som förs genom bloggar och deltagande i grupper som är fientliga mot påven och kyrkan.

En nuntie måste istället försvara kyrkan från onda krafter som försöker förtala den. Han är kallad att inte låta sig luras av världsliga värderingar; att vara uppmärksam på faran med regalier; att ha apostolisk iver; att inte falla för det politiskt korrekta; att vara en försoningens man; att möta människor och inte stänga in sig i nuntiaturen. Hans uppdrag ska reflektera det ljus som kommer från relationen med Kristus; han måste vara en bönens man och inte bara en ständigt olycklig och frustrerad tjänstemän.

En Guds man faller inte för skvaller och lyx

Påvens tal liknade hans första tal till den romerska kurian, då han inte drog sig för att varna för en serie faror och beteenden som inte passar i en nunties uppdrag: Om en nuntie glömmer att han är en Guds man, förstör han för sig själv och för andra: han skadar kyrkan, som han har vigt sitt liv att tjäna.

En Guds man varken fuskar eller lurar sin nästa.; han faller inte för skvaller eller förtal; han bevarar sinnet och hjärtat rent, han skyddar ögonen och öronen från det världsliga. Han låter sig inte luras av världsliga värderingar, utan med hjälp av Guds Ord dömer han vad som är klokt och gott.

En nuntie är en kyrkans man, han representerar inte sig själv utan kyrkan och i synnerhet påven, läser vi vidare. Men om han inte behandlar sina medarbetare, personalen eller nunnorna på nuntiaturen väl, upphör han att vara en kyrkans man.

Påven påpekade vidare att det är sorgligt att se en nuntie som söker lyx, i kläder och föremål – en kontrast till att vara en kyrkans man där den största äran är att vara "allas tjänare".

Ödmjukt försvar av kyrkans lära

Att vara en kyrkans man kräver också ödmjukhet när man presenterar kyrkans lära och ståndpunkter, det vill säga att lägger den personliga övertygelsen åt sidan. Att vara en kyrkans man innebär att modigt försvara kyrkan mot onda krafter som alltid försöker diskreditera den, anklaga eller förtala den. Att vara en kyrkans man kräver även att vara e vän till biskopar, präster, gudsvigda och troende, med förtroende och mänsklig värme, och utföra sitt uppdrag medveten om sitt ansvar över andras frälsning.

Påven hänvisar i sitt tal till helige Maximilian Kolbe som noterade spridningen av likgiltighet i religiösa institut, och som påminde om att det centrala i missionen är frälsningen av så många själar som möjligt. En nuntie måste ävem därför skilja sig från de andra ambassadörerna genom att stanna i nuntiaturen under helger och högtider, till exempel påsk eller jul, för att fira med Guds folk i landet där han verkar.

En försoningens man: träffa människor

En viktig del av en nunties arbete är att vara en försoningens man som, opartiskt och objektivt, medlar: om han stänger in sig i nuntiaturen och undviker att träffa människor, förråder han sitt uppdrag och hindrar arbetet för gemenskap och enhet.

En påvens man

En nuntie representerar inte sig själv, utan Petri efterträdare, och  agerar å hans vägnar i de lokala kyrkorna och regeringarna. Han symboliserar påvens närvaro bland de troende, och på vissa platser i världen kallas nuntiaturerna "påvens hus".

Nuntien kan därför inte vara hycklande eftersom han agerar bro mellan Kristi Ställföreträdare och Guds folk. Det är därför oförenligt att vara en påvlig representant och samtidigt kritisera påven bakom hans rygg, via bloggar eller på något annat vis delta i grupper som är fientliga mot honom, kurian eller kyrkan i Rom.

En lydig man

Nuntiens stil måste vara den lydnad med vilken man följer Jesus. Och lydnad mot Gud skiljer sig inte från lydnaden mot kyrkan och överordnade, understryker påven Francis hänvisar återigen till Maximilian Kolbe som sa: "Det är sant att den överordnade kan göra fel, men den som lyder gör inga misstag.”

En nuntie som inte lever i lydnad - även om det strider mot hans personliga vision - är som en resenär som förlorar sin kompass och därmed riskerar att mista målet. Att uppmana andra till lydnad och inte lyda själv är motsägelsefullt.

13 juni 2019, 16:43