PÅVEN

Påven till Centralamerikas biskopar: Tjäna och känn med kyrkan

Efter sitt möte med Panamas myndigheter och den diplomatiska kåren tog sig påven till kyrkan tillägnad helige Franciskus av Assisi för möte med Centralamerikas biskopar och togs först emot av Panamas ärkebiskop msgr José Domingo Ulloa Mendieta O.S.A och Centralamerikas biskopskonferens sekretariat, Sedac:s ordförande msgr José Luis Escobar Alas. Sedac omfattar länderna Panama, El Salvador, Costa Rica, Guatemala, Honduras, Nicaragua och har sitt säte i San José i Costa Rica.

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Påven inledde med att tacka biskoparna för detta möte som han sa ger honom en möjlighet att komma närmare de ofta fattiga och enkla troende i deras stift och göra deras önskningar till sina. Han citerade helige Oscar Romeros ord i en predikan 16 december 1979: «Gud är närvarande, han sover inte utan är aktiv, ser och hjälper».

I helige Romeros fotspår

”Herdarna i denna region var de första att skapa en gemenskap för samhörighet och deltagande och som har burit och fortsätter att bära mycket stor frukt”. ”Herdar som har vetat att ta steg framåt och … varit vägvisare för Centralamerikas framtid” sa påven och talade om hur Sedac som grundades för 75 år sedan har försökt att delta i det Centralamerikanska folkets glädje och sorg, kamp och hopp i en anda av kallelse och inte välgörenhet. Påven talade här om profetiska tecken inom kyrkan i denna region, som helige Oscar Romero, “som jag nyligen hade privilegiet att helgonförklara under Biskopssynoden om de unga. Hans liv och lära är ständiga inspirationskällor … för oss biskopar”.

”Känna med kyrkan”

Påven utgick sedan från det som helige Romero valde som valspråk då han valdes till biskop: ”Känna med kyrkan” och talade om vikten av att känna sig som en del av allt: ”Vi har inte uppfunnit kyrkan, den har inte uppkommit med oss och den går vidare utan oss” – denna inställning som är motsatsen till apati ”ger upphov till en oföränderlig och ofattbar tacksamhet som ger allting näring”. ”I kyrkan lever Kristus bland oss och därför måste den vara ödmjuk och fattig, för att en arrogant kyrka som är full av stolthet och självtillräcklighet är inte kenosis”, dvs Kristus, som avstod från allt och var tjänare.

“I kyrkan lever Kristus bland oss och därför måste den vara ödmjuk och fattig, för att en arrogant kyrka som är full av stolthet och självtillräcklighet är inte kenosis, dvs Kristus, som avstod från allt och var tjänare.”

”Kristi kenosis är inte något från förr, utan en aktuell garanti för att känna och upptäcka hans verkade närvaro i historien” sa påven och la till att det är detta vi vill berätta; att endast Han är vägen, sanningen och livet.

Uppskatta de ungas oro

Påven sa sedan att ”Denna Världsungdomsdag är ett unikt tillfälle för att närma oss och än mer gå våra ungas verklighet till mötes, fylld av hopp och önskningar men även djupt märkt av många sår”. ”Med dem kan vi bättre förstå hur vi ska göra evangeliet mer tillgängligt och trovärdigt i den värld vi lever i; de är som en termometer för att veta var vi står som gemenskap och samhälle. De bär inom sig en oro som vi måste uppskatta, respektera och följa med”.

Migration

Påven talade sedan med biskoparna om vikten av att ta hand om deras folks historiska, kulturella och andliga arv. Han hänvisade till Sedac:s senaste herdebrev där de skriver att den nya massmigrationen hotar mänsklig värdighet. Påven sammanfattade kyrkans bidrag inför denna situation med de fyra verben ’Ta emot, skydda, främja och integrera’. Påven påminde här om Johannes ord: «Om någon som har vad han behöver här i världen ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom? Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning.» (1 Joh 3:17-18). Påven sammanfattade: “Världen slänger bort - det vet och lider vi av – men inte Kristi kenosis. Detta har vi upplevt och fortsätter att uppleva i vårt eget kött genom förlåtelsen och omvändelsen och denna spänning tvingar oss att ständigt fråga oss själva: På vilken sida vill vi stå?”

Kenosis i prästämbetet

Påven talade vidare om kenosis i prästämbetet: ”Det är inte en fråga om förändring i stil, sätt eller språk … utan främst en fråga om våra biskopliga programs inverkan och kapacitet att ge plats för att ta emot, medfölja och stödja våra präster och ge 'riktigt utrymme' för att ta hand om dem. Detta gör oss till fruktsamma fäder.” Påven påminde om Benedictus XVI:s ord i början av hans pontifikat då han talade med sina landsmän: «Kristus har inte lovat oss ett bekvämt liv. Den som söker bekvämlighet med Honom har tagit fel väg. Han visar oss att vägen som leder till det stora, goda och ett äkta mänskligt liv» Påven talade om vikten av att en biskop är ”En urskiljande man som kan vägleda och finna konkreta och genomförbara vägar i varje personlig historias vägskäl . Ordet auktoritet har etymologiska rötter i latinets augere som betyder öka, främja och göra framsteg. Herdens auktoritet handlar främst om att hjälpa att växa, främja sitt prästerskap, snarare än att främja sig själv – det gör en ungkarl. Faderns och herdens glädje är att se att hans barn har vuxit och varit fruktsamma.”

“Faderns och herdens glädje är att se att hans barn har vuxit och varit fruktsamma”

Påven påminde avslutningsvis om helige Ignazios ord till jesuiterna: ”«fattigdomen är moder och vägg», som skapar och stödjer. ”Vägg och mor som hjälper oss att vara en allt friare kyrka som centreras på sin Herres kenosis. En kyrka som inte vill att dess styrka – som msgr Romero sa – lutar sig mot de maktfulla eller politiken, utan som ädelt frigör sig för att vandra endast stödd av krucifixets armar och som är dess sanna styrka.” ”Fattigdomen är mor och vägg för att den bevarar vårt hjärta så att det inte glider in i eftergifter och kompromisser, som undergräver den frihet och parresia som Herren kallar oss till.”