Cerca

Vatican News
Påven håller jultal till den romerska kurian Påven håller jultal till den romerska kurian   (Vatican Media)

Påvens till kurian: Allvarliga skandaler i kyrkan, men ljuset är starkare än mörkret

På fredagen ägde påven Franciskus traditionella möte med den romerska kurian rum för att önska varandra god jul. Jultalet påven håller vid detta möte är alltid ett tillfälle för honom att se tillbaka på det gångna året. Årets tal hade som främsta tema övergreppsskandalerna i kyrkan.

Charlotta Smeds - Vatikanstaten 

Påven inledde sitt tal med att påminna om ”Julens glädje som skänker oss vissheten om att ingen synd kommer någonsin vara större än Guds barmhärtighet, och ingen mänsklig handling kan någonsin förhindra att Guds ljus föds och återfödas i människornas hjärtan.”

Påven delade upp sina tankar om det gånga året i plågor och glädjeämnen: ”I den turbulenta världen har kyrkans båt i år levt och lever svåra tider – den har drabbats av stormar och orkaner”, sa påven. ”Kyrkan fortsätter sin pilgrimsfärd mellan glädje och plågor, mellan framgångar och svårigheter, externa och inre. De inre svårigheterna är alltid de mest smärtsamma och destruktiva.”

Kyrkans plågor

Påven påminde om martyrernas heroiska vittnesbörd, och de goda samariternas, men tillade att ”det får oss inte att glömma några av kyrkans prästers mot-vittnesbörd och skandaler”.

”Kyrkan är sen flera år allvarligt engagerad i att utrota det onda missbruket som präster och gudsvigda utför: maktmissbruk, och samvets- och sexuella övergrepp.”

Påven Franciskus sa att detta får honom att tänka på kung David ”Herrens smorda” som gjorde sig skyldig till tre allvarliga och hopsnörda synder: Sexuellt övergrepp, liksom makt- och samvetsmissbruk.

”Den diaboliska kedjan av allvarliga synder börjar när man inte är på sin vakt mot lustens och lättjans gnistor… David, den smorde, fortsatte att utöva sitt uppdrag som om ingenting hade hänt. Det enda som betydde något för honom var att skydda sitt yttre och rykte. ”De som inte inser att de begår allvarliga brott mot Gud, hittar inte något allvarligt att förebrå sig, och märker inte att ljumheten småningom tar över deras andliga liv och till slut nöter ut och korrumperar dem.”(se  Gaudete et Exsultate, 164). Från syndare blir de korrupta.”

Vargar som slukar oskyldiga själar

”Än idag finns det "Herrens smorda", gudsvigda män, som begår övergrepp på de svaga, och utnyttjar sin moraliska kraft och övertalningsförmåga. De utför brott och fortsätter att utöva sitt uppdrag som om ingenting hade hänt, de fruktar inte Gud eller hans dom, utan är bara rädda för att bli upptäckta och avmaskerade. Präster som sargar kyrkans kropp, orsakar skandal och diskrediterar kyrkans frälsningsuppdrag och deras medbröders uppoffringar.”

”Än idag finns det många David, som utan att blinka, träder in i korruptionens nät, förråder Gud, hans bud, deras kallelse, kyrkan, Guds folk och barnens och deras familjers förtroende. Ofta bakom deras enorma vänlighet, oklanderliga verksamhet och änglalika ansikte, döljer de skamlöst en avskyvärd varg som är redo att sluka oskyldiga själar.”

”Gudsvigdas synder och brott deformerar kyrkans ansikte och undergräver hennes trovärdighet. Faktum är att kyrkan, tillsammans med sina trogna barn, också blir offer för otroheten i dessa brott.”

Kyrkan vill bekämpa övergrepp

Påven Franciskus fortsatte med att understryka att ”kyrkan kommer att göra allt för att ställa alla som begått sådana brott inför rätta. Kyrkan kommer aldrig att försöka täcka över eller underskatta något fall. Det är sant att en del ansvariga i det förflutna av lätthet, av misstro, av bristande förberedelse, bristande erfarenhet eller mänsklig och andliga ytlighet behandlade många fall utan det rätta allvaret eller beredskapen. Det får aldrig hända igen. Detta är hela kyrkans val och beslut.”

I februari kommer kyrkan att upprepa sin fasta vilja att fortsätta, med all sin styrka, på reningens väg, sa påven vidare. Kyrkan kommer inte bara att försöka läka, utan ta itu med och bekämpa detta onda som orsakar en långsam död för många människor, på det moraliska, psykiska och mänskliga planet.

Medias hjälp

Påven tackade den media som inte avsiktligt vill ge en falsk bild , som om det här onda bara finns i den katolska kyrkan, och som ärligt och objektivt försöker ”exponera dessa vargar, och ge offren en röst”: ”Ett övergreppsfall är redan monstruöst. Kyrkan ber er att inte tiga och utan objektivt belysa brotten, eftersom den största skandalen i denna fråga är att dölja sanningen.”

Påven Franciskus påminde sen om att det var först i mötet med profeten Nathan som kung David förstod allvaret i sin synd: Idag behöver vi nya Nathan för att hjälpa de många David inse att deras perversa liv präglas av hyckleri.

Snälla, hjälp kyrkan i denna svåra uppgift, sa påven och fortsatte:

”Till dem som begår övergrepp på barn vill jag säga: Omvänd er, överlämna er till den mänskliga rättvisan, och var beredda att stå inför den gudomlig rättvisan, som Kristi ord påminner er om: "Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bäst om han fick en kvarnsten hängd om halsen och sänktes i havets djup. Ve dig, värld, med dina skandaler. Skandalerna är oundvikliga, men ve den människa genom vilken de kommer." (se Matt 18: 6-7).

Otrohetens plåga

Påvens stränga ord var inte slut här utan han talade vidare om gudsvigda som bister i trohet: ”som förråder sin kallelse, sitt löfte, sitt uppdrag, vigningen till Gud och kyrkan. De som gömmer sig bakom goda avsikter för att bakom ryggen på sina medbröder och systrar sprida splittring, förvirring och oenighet, och som alltid ser sig berättigad att ostörd vandra fördärvets väg”, och han påminner om ordspråket ”Vägen till helvetet är byggd av goda intentioner”, vilket ”hjälper oss att förstå att frestaren, den stora Anklagare, vill så splittring oenighet, fiendskap och tvivel.

Påven förklarar att bakom detta finns det nästan alltid trettio silvermynt. David leder oss till Judas, en annan Herrens utvalde: "Det kommer alltid att finnas syndare som  David och Judas i kyrkan, de representerar en del av vår mänsklighet. Förenade i syndens allvar skiljer de sig dock i omvändelsen. David ångrade sig, litade på Guds barmhärtighet, medan Judas begick självmord."

Årets glädjeämnen

Vid slutet av talet tar påven upp anledningar till glädje under det gångna året och nämnde här biskopssynoden med fokus på unga och kallelseurskillning, de nya helgonen och bland dem de 19 saligförklarade martyrerna i Algeriet, de många dopen under året och de unga trosvittnen som väljer att viga sina liv i prästämbetet.

”En stor anledning till glädje är det stora antalet gudsvigda, biskopar och präster, som dagligen lever sin kallelse i trohet, tystnad, helighet och självförnekelse. De är människor som upplyser mänsklighetens mörker, med sitt vittnesbörd om tro och kärlek. Människor som jobbar tålmodigt, av kärlek till Kristus och hans evangelium, för de fattiga, de förtryckta och de sista, utan att försöka synas i tidningar eller positioner. Människor som lämnar allt och viger sina liv, och sprider trons ljus där Kristus är övergiven, törstig, hungrig, fängslad och naken (se Matt 25: 31-46).”

Styrkan är kontinuerlig omvändelse och rening

Påven Franciskus avslutar sitt jultal till kurian i år med att påminna om att det är en plikt hos de på ansvarfulla positioner i kyrkan att vara vaksamma och beskyddande: ”Det ligger inte i någon institutions styrka att vara sammansatt av perfekta män, det är omöjligt, men styrkan är att vilja renas kontinuerligt.

”Det är därför nödvändigt att öppna våra hjärtan till det sanna ljuset, Jesus Kristus: Ljuset som kan belysa livet och omvandla vårt mörker till ljus; Det godas ljus som övervinner det onda; Kärlekens ljus som  övervinner hatet. Livets ljus som besegrar döden; det gudomliga ljuset som förvandlar allt och alla till ljus; Vår Guds ljus: fattig och rik, barmhärtig och rättvis, närvarande och dold, liten och stor.”

Kyrkans styrka ligger inte i oss

”Varje år ger julen oss vissheten om att Guds ljus kommer att fortsätta att lysa trots vårt mänskliga elände; säkerheten att kyrkan kommer att uppstå ur dessa svårigheter, ännu vackrare och renare. Eftersom alla synder, fall och ondska som begåtts av några av kyrkans barn aldrig kan dölja ansiktets skönhet, tvärtom visar det på att kyrkans styrka inte ligger i oss, utan i Jesus Kristus, världens Frälsaren och universums ljus.”

Julen bevisar att de allvarliga onda som begåtts av några aldrig kommer att dölja allt gott som kyrkan gör i världen; ger vissheten om att den verkliga styrkan i kyrkan och i vårt dagliga arbete, är den Helige Ande som styr och skyddar den genom århundradena, och  omvandlar synder till tillfällen för förlåtelse, fall till  förnyelsemöjligheter, ondska till anledning till rening och seger.”

21 december 2018, 15:24