Cerca

Vatican News
Påven möter pilgrimer från Albanien Påven möter pilgrimer från Albanien   (Vatican Media)

Påven till Albanisk delegation: Vandra i Skanderbegs spår

Under måndagseftermiddagen välkomnade påven Franciskus en delegation från Albanien i samband med Giorgio Castriota Skanderbegs 550-årsdag. Påven uppmuntrade delegationen att precis som Skanderbeg, låta deras kärlek till deras fosterland leda de till att förnya deras engagemang till förmån för en äkta och hållbar utveckling och ett fredligt samhälle.

Bénédicte Cedergren – Vatikanstaten

Giorgio Castriota Skanderbeg var en albansk krigshjälte, förordnad till befälhavare för det albanska försvaret mot Osmanska riket mellan åren 1444 och 1468. Efter att ha konverterat från Islam till katolicism år 1443 förklarade även påven Calixtus III Skanderbeg till Kurians generalkapten och gav honom titeln Athleta Christi – även känd som Champion of Christ – 1457. Han anses som en av de främsta frihetskämparna i albansk historia, och har sedermera upphöjts till nationalhjälte i Albanien. I litteratur framställs Skanderbeg inte bara som Albaniens räddare utan även som kristendomens försvarare och en modell för det kristna försvaret mot muslimer.

En symbol för den nationella identiteten och enighet

Idag minns och firar vi Giorgio Castriota Skanderbeg, heroisk son till ett starkt och generöst folk, som försvarade med mod kristendomen och de andliga värderingar, till den grad att han förtjänade titeln "Athleta Christi". Han har utformat med sina gärningar den albanska kulturella identiteten, och blivit en obestridd symbol för sammanhållning och nationell enighet.” inledde påven och påminde om att den albanska nationalflaggan med den svarta dubbelörnen på röd botten var från början Skanderbegs fälttecken och emblem.

En symbol för enhet mellan arberesjer och deras ursprungsland

Påven återberättade även hur efter Skanderbegs död och Albaniens invasion av Osmanska riket, många albaner valde att emigrera och bosätta sig i södra Italien, i synnerhet i Kalabrien och Sicilien vilket gav upphov till skapandet av italienska-albanska kyrkor och församlingar. Den albanska folkgruppen i södra Italien kallas för Arberesjer.

En grupp arberesjer närvarade vid mötet med påven som nämnde att de, ”med deras traditioner och språkliga uttryck som gått ner i arv i flera generationer, kan ge oss en tanke om vilken omvärld Skanderbeg levde i, och visar att den albanska hjälten hjälper att upprätthålla ett band mellan arberesjer och deras ursprungsland.”

Skanderbegs År: Ett tillfälle att förnya engagemang

Påven nämnde även firandet av Skanderbegs År – The Year of Skanderbeg – och sade att han hoppas på att firandet inte bara begränsas till att ära och berömma Skanderbeg, men att det även blir ett tillfälle för institutioner och medborgare att förnya deras engagemang till förmån för en äkta och hållbar utveckling, så att landets krafter och resurser inte försvagas och så att de yngre generationerna inte tvingas välja emigration i framtiden.

 

Interreligiös samexistens, respekt och förtroende

Påven Franciskus sade sedan att det var kärleken till fosterlandet som animerade Giorgio Castriota Skanderbeg. ”Genom att förkroppsliga ert folks karaktär och traditioner, gav Skanderbeg form åt det som artonhundratalsförfattaren Pashko Vasa kallade för albanesità, ord som han använde för att benämna den andliga identiteten som förenade albaner oavsett religiös bakgrund. Den övertygelsen ledde till en fredlig religiös samexistens, broderskap och senare samarbeten.”

Påven mindes sitt besök i Albanien 2014 och sade att ”respekt och ömsesidigt förtroende mellan katoliker, ortodoxa och muslimer en värdefull tillgång för landet, särskilt i vår tid. Fredlig samexistens mellan människor med olika religioner är en konkret väg framåt som skapar harmoni och frihet, samarbete och broderskap, fred som bygger på respekt för människans värdighet.

20 november 2018, 10:42