Beta Version

Cerca

Vatican News
Påven ber vid det judiska minnesmonumentet i Vilnius Påven ber vid det judiska minnesmonumentet i Vilnius  (AFP or licensors)

Påven: En kristen kan inte vara antisemit

Påven Franciskus träffade under förmiddagen en delegation från den antika kommuniteten av kaukasiska bergsjudar för att diskutera förintelsens följder och problemen med antisemitism idag.

Bénédicte Cedergren – Vatikanstaten

Påven Francis höll under måndagsmorgonen ett möte med representanter från de kaukasiska bergsjudarnas världskongress. Det är första gången som en delegation från detta samhälle, som går tillbaka till 400-talet, har rest för att träffa en påve.

Judarna som förskonades från förintelsen

Kaukasiska bergsjudar kallas en grupp judar som bor i östra och norra Kaukasus på gränsen mellan Ryssland och Azerbajdzjan, och talar det iranska språket tat. De bodde i bergiga samhällen nära det kaspiska havet i många århundraden men efter Sovjetunionens fall emigrerade de flesta, mestadels till Tjetjenien, Israel, Ryssland och Azerbajdzjan.

Under andra världskriget ockuperas norra Kaukasus av tyska trupper. Men de flesta bergsjudar förskonades från förintelsen, bland annat därför att att nazisterna inte visste om dem skulle klassificeras som judar eller inte och eftersom deras territorier var svåra att nå.

Påven inledde mötet med att berätta om sitt senaste möte med en judisk kommunitet under sitt besök i Litauen i september. Besöket gjordes för att fira sjuttiofemårsdagen av förstörelsen av det judiska gettot i den litauiska huvudstaden Vilnius.

Påven minns judiska årsminnen

Påven mindes även två andra ”tragiska händelser” i den judiska historien. Han mindes årsminnen av razzian på det judiska gettot i Rom och den så kallade ”kristallnatten” som skedde för 75 respektive 80 år sedan. Kristallnatten var natten mellan 9 november och 10 november 1938 då många judars affärer, hus och synagogor förstördes i hela Nazityskland.

Försöket att ersätta godhetens Gud med maktens avgudande och hatets ideologi slutade i dårskap där man utrotade människor. Religionsfrihet är någonting ytterst gott som bör försvaras, det är en grundläggande mänsklig rättighet och en sköld mot totalitarismen”, sade påven.

Omkring en och ett halv tusen bergsjudar dödades under förintelsen, mestadels från Krim. De flesta förskonades från förintelsen, delvis för att de nazistiska styrkor aldrig nådde fram till bergsjudarnas territorier och delvis för att nazisterna ansåg att de var religiösa judar, snarare än rasjudar, som var ett högre prioritet för nazistregimen.

Antisemitiska attityder än idag

Påven påpekade att det fortfarande finns antisemitiska attityder i samhället idag: ”Tyvärr är antisemitiska attityder också närvarande i våra egna tider. Som jag ofta har upprepat kan en kristen inte vara en antisemit; vi delar samma rötter. Det skulle vara en motsättning till vår tro och vårt liv. Vi kallas snarare för att åta oss att se till att antisemitism utrotas från vårt samhälle.

Påven citerade profeten Jesaja och uppmanade alla religioner att hjälpa världen genom att ”smida sina spjut till vingårdsknivar” och sprida kärlek där det finns hat och förlåtelse där orätt begås, för att skapa fred och försoning mellan religioner och samhällen.

Han avslutade sitt tal med en traditionell hebreisk välsignelse: Shalom Aleichem!

05 november 2018, 15:41