Påven inviger synoden ”Ge plats för hoppet och drömmarna”

Charlotta Smeds - Vatikanstaten 

Tillsammans med påven Franciskus var de 267 synodsfäderna samlade vid altaret i ”hoppet om att det kyrkliga mötet ska vidga horisonterna, öppna hjärtana och omvandla strukturer som nu förlamar, splittrar oss och skiljer oss från ungdomarna”, som påven sa under sin predikan. Påven välkomnade särskilt två biskopar från Kina: ”Petri efterträdares episkopat är mer synlig tack vare er närvaro”.

Evangeliet konstant källa till innovation

Påven inledde sin predikan med ord från Johannesevangeliet: ” Men Hjälparen, den Heliga Anden som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt som jag har sagt er." (Joh 14,26), och sa att med dessa enkla ord ger Jesus sina lärjungar en garanti att den Helige Ande ska följa det missionsarbete som de anförtrotts. Det är den Helige Anden som ska bevara minnet av Jesus i lärjungarnas hjärtan. Det är han som gör evangeliets rikedom och skönhet till en konstant källa av glädje och innovation.

Smorda med drömmarnas gåva

Påven sa att i början av synoden ber vi Hjälparen att påminna oss om Herrens ord som satte våra hjärtan i brand: ”Minnet som kan väcka och förnya förmågan att drömma och hoppas i oss.” Han bad därför för att synodsfäderna skulle smörjas med hoppets och drömmarnas gåva, ”så att vi i vår tur kan smörja våra ungdomar”.

Påven talade om vikten av att de äldre är ”ett levande och verksamt minne för att inte kommande generationer ska kvävas och krossas av katastrofer och domedagsprofeter eller av våra begränsningar, misstag och synder”.

Hoppet utmanar oss

Hoppet gick som en röd tråd genom påvens ord denna morgon. Hoppet om att ”omvandla strukturer som nu förlamar, splittrar och skiljer oss från ungdomar, som lämnas föräldralösa från en gemenskap som ger deras liv en mening”; Hoppet som "utmanar oss att bryta med konformismen  av att "vi har alltid gjort så här""; ”Hoppet som driver oss att arbeta mot situationer där våra unga är utsatta, och lever i osäkerhet och våld”.

Kämpa för de unga

Påven menade att om inte de äldre i kyrkan bestämmer sig för att kämpa för att de ungas liv utvecklas med värdighet, lämnas de unga ensamma i händerna på många dödens köpmän som förtrycker deras liv och skymmer deras visioner. Metoden, menar påven, ska utgå från Filipperbrevets uppmaning ”Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras." (Fil 2: 4), genom att ödmjukt sätta andra högre än oss själva. Han varnade för att under synoden följa destruktiva mönster som självreferens, självtillräcklighet, som leder till att ”det viktiga blir sekundärt och det sekundära viktigt”. Vi får inte glömma bort vårt uppdrag och att lyssna, annars kommer alla våra ansträngningar att vara förgäves.

Bedjande lyhördhet

”Att lyssna, fria från fördomar och villkor”, är påvens önskan de kommande veckorna. Lyssna till Gud, för att genom honom lyssna till ropet av hans folk. ”Det skyddar oss från frestelsen att falla in i elitistiska positioner, och dras till abstrakta ideologier som aldrig motsvarar vårt folks verklighet.”

I slutet av sin predikan noterade påven att många av synodsfäderna hade tagit sina första steg i det gudsvigda livet vid slutet av det Andra Vatikankonciliet. Konciliefäderna hade riktat sitt sista budskap till de unga, och påven uppmanade synodsfäderna att läsa om det: ”Må man hålla löftet som man lovade som barn.” (F. Hölderlin), citerade påven Höderlin och läste Paulus VI 53 år gamla ord:

"Kyrkan, har under fyra år arbetat med att föryngra sitt ansikte, för att bättre motsvara sin grundare, den stora levande, evigt unga Kristus. I slutet av denna imponerande livsöversyn vänder hon sig till er ungdomar, för konciliet har särskilt tänt ett ljus som lyser upp er framtid. Kyrkan vill att det samhälle som ni håller på att bygga upp respekterar värdigheten, friheten och människornas rättigheter. [...] Kyrkan har förtroende [...] för att ni kan bekräfta er tro på livet och på det som ger livet dess mening: vissheten om förekomsten av en rättvis och god Gud. Det är på uppdrag av denna Gud och hans Son Jesus so vi uppmanar er att expandera era hjärtan till världens dimensioner, för att förstå era bröders rop och djärvt lägga era unga energier i deras tjänst. Bekämpa all själviskhet. Neka våld och hat som genererar krig med dess sorgliga procession av elände. Var generösa, rena, respektfulla, uppriktiga. Bygg entusiastiskt en bättre värld än idag!" (Budskap till de unga vid Andra Vatikankonciliets slut Paulus VI, 8 december 1965)

"Synodsfäder, kyrkan följer ert arbete med tillit och kärlek”, avslutade påven.