Påven vid ekumenisk bön: Tron som levande musik
Katarina Agorelius - Vatikanstaten
Påven inledde sitt tal i domkyrkan med att tacka för detta ekumeniska möte i detta land som han sa karaktäriseras av de kristna kyrkornas gemensamma respektfulla vandring och av en levande ekumenik. Låt den Helige Anden ge oss dialogens, förståelsens vapen och dem för ömsesidig respekt och broderskap sa påven (jfr Ef 6:13-18).
Evangeliets musik ska vibrera
Påven talade vidare om domkyrkans kända orgel, en av Europas äldsta och som var världens största orgel då den invigdes. ”Vi kan tänka oss hur den har ackompanjerat livet, kreativiteten, fantasin och nåden i alla dem som har låtit sig dras med av dess melodi. Det har varit ett Guds och människans instrument för att höja blicken och hjärtat. Idag är den ett emblem för denna stad och katedral. För den som bor här representerar denna plats mer än en monumental orgel - den är en del av dess liv, tradition och identitet. Men för turisten är det förstås ett artistiskt objekt att se och fotografera och detta är faran, sa påven, … att identifiera ett objekt med historien”, ett museiföremål ”av stort historiskt värde, men som har slutat att få hjärtat att vibrera hos dem som lyssnar på det”.
Påven liknade detta vid faran med att den kristna tron blir som ett historiskt föremål som är instängt i våra kyrkor och ”slutar att spela en melodi som kan röra och inspirera lyssnarnas liv och hjärta”. ”Vår tro är inte tänkt att döljas utan att lära kännas och eka i samhällets olika områden, så att alla kan begrunda dess skönhet och bli upplysta av hans ljus” (jfr Luk 11:33).
“Om evangeliets musik inte spelas i våra liv och man ser ett vackert partitur som något förgånget, kan det inte längre bryta den kvävande monotonin som hindrar oss från att besjäla hoppet och gör alla våra ansträngningar sterila. Om evangeliets musik slutar att vibrera i vår kropp förlorar vi glädjen som uppstår ur medkänsla, ömhet, … förtroende … och förmåga att försonas.”
Främja kristen enhet
Påven sa sammanfattningsvis att dagens mission är att främja kristen och att se till att ”evangeliets musik inte slutar att ljuda på våra torg”. ”Om Kristus har ansett oss värdiga att låta evangeliets melodi återljuda, ska vi då sluta spela den?” frågade påven retoriskt.
Påven citerade avslutningsvis sin apostoliska uppmaning Evangelii gaudium: Vi kan förverkliga denna mission ”om vi låter oss fyllas av den Helige Anden som har förmågan att «bryta igenom förslöade grupperingar som stänger honom inne, och han förvånar oss oupphörligen med sin gudomliga kreativitet. Varje gång vi anstränger oss att komma tillbaka till källan och ta till oss evangeliets ursprungliga friskhet, dyker nya metoder och nya kreativa uppslag upp i olika skepnad och med mer talande tecken och formuleringar som har ett meningsfullt innehåll för vår värld idag» (11).
