Beta Version

Cerca

Vatican News
Påven möter troende i Vatikanen Påven möter troende i Vatikanen   (Vatican Media )

Påvens audiens ”Människan är fri när hon låter Gud vara den ende Herren"

Liksom under sin senaste Angelus talade påven Franciskus om avgudadyrkan vid den allmänna audiensen som denna onsdags hölls i Paulus VI audienshall. Påven sa att villkoret för att öppna sig för Gud och förkasta idolerna i vårt hjärta, är att erkänna vår egen svaghet.

Charlotta Smeds - Vatikanstaten 

Under den andra allmänna audiensen efter sommaruppehållet fortsatte påven sin trosundervisning om Tio Guds bud. Han hänvisade denna morgon i synnerhet till läsningen i Andra Mosebok, om guldkalven, idolen par excellence.

I öknen söker man idoler

Påven inbjuder oss att reflektera över det sammanhang i vilket man söker sig till avgudadyrkan: öknen, platsen för prövningar och osäkerhet, "bilden av det mänskliga livet när dess tillstånd är osäkert och det saknas okränkbara garantier". Det rör sig om en osäkerhet som genererar en "primär ångest" och en fertil grogrund för avgudadyrkan.

För att fly från otryggheten är det mänskligt att skapa sig en "gör-det-själv" religion: Om Gud inte visar sig, gör vi en gud som passar oss.

"Inför en idol riskerar man inte att kallas utanför sin trygghetszon eftersom idoler "har munnar men kan inte tala"(Ps 115,5). Vi förstår då att idolen är ett sätt att placera sig själv i verklighetens centrum, i tillbedjan av ens eget verk."

Framgång, rikedom och makt: eviga frestelser

"Framgång, makt och pengar är sen alltid  frestelserna. Guldkalven är en symbol för alla våra önskningar som ger illusionen av frihet men som istället förslavar oss. Guds stora arbete, är att avlägsna avgudadyrkan från vårt hjärta”, betonade påven.

Men allt härstammar från oförmågan att lita på Gud, att placera vår säkerhet i Honom, att låta honom ge ett verkligt djup till våra hjärtans önskningar. Om man inte sätter Gud på första plats faller man lätt i avgudadyrkan och nöjer sig med svaga försäkringar.

Svaghet är inte skamligt

Att accepterar Jesus som "blev fattig för oss" är att inse att "vår svaghet inte något skamligt för det mänskliga livet, utan det är en förutsättning för att öppna sig för Hud som är den sanna starka."

Guds frälsning går in genom svaghetens dörr (se 2 Kor 12,10). Det är på grund av svaghet som vi öppnar oss för Guds faderskap. Människan är fri när hon låter Gud vara den ende Herren. Detta tillåter oss att acceptera vår egen bräcklighet och förkasta våra hjärtans avgudar.

I Kristus finns inget skenbart bedrägeri

Jesus som blev fattig, bar vår svaghet till det yttersta, för att fylla den med kärlek och styrka. Han kom för att avslöja Guds faderskap för oss: i Kristus är vår bräcklighet inte längre en förbannelse, utan en plats för mötet med Fadern och källan till en ny kraft ovanifrån.

08 augusti 2018, 16:18