Påvens Angelus ”Eukaristin förverkligar förbundet med Gud"
Charlotta Smeds - Vatikanstaten
Vid 12 slaget höll dock påven sin Angelus i vanlig ordning på Petersplatsen, och utgick denna morgon från dagens evangelium som återger Jesu ord vid den sista måltiden med sina lärjungar: ”Ta detta, det är min kropp.” …Och sen: ”Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många.” (Mk 14,22.24).
Påven sa att detta ”kärlekens testamente är anledningen till att kristna församlingar samlas varje söndag, ja varje dag, runt Eukaristin, sakramentet för Kristi frälsningsoffer. I hans verkliga närvaro älskar och kontemplerar de kristna honom genom det ödmjuka tecknet i brödet som blivit kropp.”
Eukaristin bygger historien enligt Guds plan
”Varje gång vi firar Eukaristin, detta sakrala sakrament, upplever vi det nya förbundet, som förverkligar kommunionen mellan Gud och oss. Som deltagare i detta förbund, samarbetar vi, trots att vi är små och fattiga, med att bygga historien enligt Guds plan. Samtidigt som varje eukaristisk firande är en offentlig gudstjänst, är det avgörande för vår existens. När vi tar emot Kristi kropp och blod, mottar vi hans kärlek, inte för att behålla den för oss själva, utan för att dela den med andra. Denna logik är inskriven i Eukaristin: vi mottar hans kärlek till oss och delar den med andra.”
Skola i uppoffrad kärlek
”Jesus är brödet som har brutits för oss, hans blod är utgjutet för vår frälsning – Hans närvaro förbränner alla själviska attityder i oss, renar oss från tendensen att vara beräkneliga i vår generositet. Istället väcker Hans närvaro viljan, att tillsammans med honom, vara brutet bröd och utgjutet blod för våra bröder och systrar.”
Påven Franciskus sa att Corpus Domini högtiden är en ”skola i konkret tålmodig och uppoffrad kärlek, som Jesus kärlek på korset. Det lär oss att vara mer välkomnande och tillgängliga för dem som söker förståelse, hjälp och uppmuntran - de marginaliserade och ensamma. Jesu närvaro i Eukaristin är som en dörr, en öppen dörr mellan kyrkan och gatan, mellan tron och historien, mellan Guds stad och människans stad.”