Påven i Genève: Ökad kristen enhet om missionsandan växer

Charlotta Smeds - Vatikanstaten 

Efter den ekumeniska gudstjänsten på förmiddagen under vilken påven Franciskus höll sitt första tal på den ekumeniska pilgrimsfärden till Genève, åt han lunch med en liten skara på det ekumeniska institutet Bossey i staden.

Efter lunchen begav sig påven åter till Kyrkornas Världsråd, då nästa etapp på dagsprogrammet var ett ekumeniskt möte med medlemmar.

Banden mellan mission och ekumenik

Påven började sitt tal där med att tacka generalsekreteraren, Olav Fykse Tveit, för inbjudan, och underströk att anledningen till mötet är Herrens vilja ”att alla ska vara ett” (Joh 17,21)

Påven noterade att Kyrkornas ekumeniska råd föddes som ett redskap för den ekumeniska rörelsen inspirerat av en stark uppmaning till mission, och det var just missionen som stod i fokus under påvens tal. Han sa att han oroar sig för att ekumenik och mission inte har lika starka band längre. Uppdraget att missionera är mer än diakonia och främjandet av mänsklig utveckling, och det får man inte glömma bort, sa påven. Det är vår identitet - och Kristi kyrka växer genom attraktion.

Kyrkans attraktionskraft

Men vad består denna attraktionskraft av? Absolut inte av våra idéer, strategier och program, noterade påven. Attraktionen är den gåva som erövrade aposteln Paulus: Att lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse och dela hans lidanden" (Fil 3:10). Det är vår enda stolthet: "kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte" (2 Kor 4:6), som givits till oss av den livgivande Anden. Detta är den skatt som vi, bräckliga lerkärl, måste erbjuda denna älskade och plågade värld. Vi är inte trogna uppdraget, om vi reducerar denna skatt till ren humanism, som anpassas till tillfällets mode. Och vi är dåliga väktare om vi gräver ner skatten, av rädsla för världens utmaningar (jfr Matt 25,25).

Om missionsivern ökar, växer enheten

Påven sa att han tror att det de kristna behöver är verkligen en ny evangeliserande drivkraft: Vi är kallade att vara ett folk som delar evangeliets glädje, som prisar Herren och tjänar bröderna. Jag är övertygad om att, om missionsivern ökar, kommer enheten också att öka.

Påven underströk sedan den katolska kyrkans engagemang i den ekumeniska dialogen, trots att den katolska kyrkan inte är medlem i Kyrkornas Världsråd. Och han upprepade mottot som valts för dagen: Vandring - Bön - Samarbete.

Vandring - Bön – Samarbete

Vandring, visst men var ska vi gå, sa påven, och uppmanade till två riktningar. Inåt och utåt. Inåt för att ständigt rikta oss till vinstockens kärna - att se oss ympade grenar till den enda vinstocken som är Jesus. Vi kommer inte att bära frukt om vi inte förbli förenade med honom.

Utåt för att föra evangeliets helande nåd till mänsklighetens periferier, sa påven vidare, och uppmanade till rannsakning om vi är övertygade i vår vilja att förkunna Herren i världen, och inte bara går i våra gamla fotspår.

Be och arbeta tillsammans

Vad gällde vår bön, uppmanade påven till att be mer för varandra. Diakonia beskrev han sedan som definitionen på kyrkans arbete, och han uppmanade till medlidande i en alltmer orättvis värld, och citerade sin företrädare Benedictus XVI som sa ”den kristnes program är ett hjärta som ser”.

Avslutningsvis uppmanade påven till att fråga sig vad vi kan göra tillsammans, för att så börja uppleva ett starkare broderskap i utövandet av konkret välgörenhet.

Så att världen kan tro

Kära bröder och systrar, låt oss vandra, be och arbeta tillsammans för att med Guds hjälp nå enhet, så att världen kan tro. Tack.

Geneve är en av de första städerna I världen att anamma den protestantiska reformen. Påven Franciskus är den tredje påven som har besökt Kyrkornas Världsråd sedan dess grundande för 70 år sedan. WCC räknar 350 samfund som medlemmar. Den katolska kyrkan är inte medlem.