Sök

Påven firar mässan i sankta Martas kapell Påven firar mässan i sankta Martas kapell 

Påvens Sankta Marta: Herren bereder en plats för oss efter döden

Under sin mässa i Sankta Marta på fredagen talade påven Franciskus om hur Herren alltid tröstar oss med sin närhet, i sanning och hopp.

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Fredagens evangelitext är taget ur Johannes 14:e kapitel (Joh 14,1-6) där Jesus säger till sina lärjungar: ”Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. I min faders hus finns många rum… Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är.”

Denna konversation mellan Jesus och lärjungarna ägde rum under sista måltiden, påminde påven Franciskus:

"Jesus är ledsen och alla är ledsna. Jesus sa att han skulle förrådas av en av dem men samtidigt börjar han trösta de sina. Herren tröstar sina lärjungar och här ser vi på vilket sätt Jesus tröstar.

Herrens tröst är alltid nära

Vi har många sätt att trösta på, från det mest autentiska, till det mest formella, som ett telegram med orden ”jag beklagar sorgen”, sa påven och betonade att det knappt kan kallas tröst. Men hur tröstar Herren sig själv? Detta är viktigt att veta, för när vi upplever sorg i våra liv, lär vi oss att förstå vad Herrens sanna tröst är.

I detta avsnitt ser vi att Herren alltid tröstar med sin närhet, med sanningen och i hoppet. Dessa är de tre egenskaperna i Herrens tröst. Han är alltid nära, han använder inte tomma ord, han föredrar tystnad, men alltid nära.

Vi står inför döden

Ett andra drag i Jesu sätt att trösta är sanningen: Jesus är sanningsenlig. Han säger inte: 'Oroa dig inte, allt kommer att gå bra, ingenting kommer att hända.'

Här säger han själv: ”Jag är sanningen”. Och sanningen är: "Jag lämnar er", det vill säga: "Jag kommer att dö". Vi står inför döden. Det är sanningen. Och han säger det enkelt och milt, utan att skada: vi står inför döden. Jesus döljer inte sanningen, sa påven.

Jag bereder plats för er

Det tredje draget i Jesu tröst är hoppet. Han säger: ”Ja, det är en svår tid. Men låt inte ditt hjärta bli oroligt, ha tillit till mig: ”I min faders hus finns många rum, och jag bereder plats för er”. Han går först för att öppna dörrarna till det hem dit han vill ta oss: ’Jag kommer tillbaka, för att ta er dit jag är’.

Herren kommer tillbaka varje gång någon av oss är på väg att lämna denna värld. "Jag kommer och hämtar dig": hoppet. Han kommer och tar vår hand, och tar med oss. Han säger inte: 'Nej, du kommer inte att lida.' Nej. Han säger sanningen: 'Jag är nära dig, det är sanningen: det är ett svårt ögonblick, med fara för döden. Men låt inte ditt hjärta bli oroligt, förbli i den frid som är grunden i varje tröst, för jag kommer och tar dig dit jag är.’

Nåden att låta sig tröstas

”Det är inte lätt att tröstas av Herren, avslutade påven. I svåra stunder blir vi många gånger arga på Herren, och vi tillåter honom inte att komma och tala till oss så här, med denna mildhet, denna närhet, denna ödmjukhet, och med denna sanning och detta hopp.

Låt oss be om nåden att lära oss tröstas av Herren. Herrens tröst är sanningsenlig. Han lurar oss inte. Hans tröst är inte bedövande, nej. Men den är nära, den är sann och det öppnar hoppens portar för oss.

08 maj 2020, 11:10
Läs allt >