Sök

Vatican News
Påven Franciskus under mässan i Sankta Marta Påven Franciskus under mässan i Sankta Marta   (Vatican Media)

Påven i Sankta Marta: ”Medlidande leder oss till sann rättvisa”

I sin andra mässa i Sankta Martas kapell i Vatikanen efter sommaruppehållet, talade påven Franciskus om medlidandet som Guds språk och som linsen att se på verkligheten genom, medan människans språk många gånger präglas är likgiltighet. "Medlidande hjälper dig att se verkligheten som den är. Vilket leder dig till att vara beredd att offra dig, och så leder medlidandet oss på den sanna rättvisans väg."

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Låt medlidandet ha en plats i hjärtat och stäng det inte i likgiltighet. Detta var påven Franciskus uppmaning i predikan under sin morgonmässa på tisdagen. 

Medlidandet hjälper oss se verkligheten

Medlidandet leder oss till den sanna rättvisan, och räddar oss från att vara stängda i oss själva. I dagens evangelium ur Lukas 7:e kapitel möter Jesus änkan från Nain som sörjer sin enda son. Evangelisten säger att Jesus ”fylldes av medlidande med henne”, konstaterade påven, som om Jesus föll offer för medlidandet. Det var många människor som följde kvinnan i begravningståget, men Jesus såg hennes verklighet: hon var ensam och skulle förbli det resten av sitt liv - hon var en änka, som hade förlorat sitt enda barn. Medlidandet hjälper oss förstå verkligheten på djupet:

”Medlidande hjälper dig att se verkligheten som den är. Medlidandet är som hjärtats förstoringsglas, som gör att vi förstår de verkliga dimensionerna. Evangelierna berättar om att Jesus ofta fylls av medlidande. Men det är Guds språk, och visar sig inte först med Jesus utan redan i Guds svar till Moses "Jag har sett hur mitt folk plågas…  jag vet vad de får lida” (2 Mos 3,7) Det är Guds medlidande som får honom att sända Moses att rädda folket. Vår Gud är en medlidande Gud. Man kan säga att medlidandet är Guds svaghet, men också hans styrka. Och det bästa vi får av honom, för det var hans medlidande som fick honom att sända sin Son till oss. Guds språk är medlidande.”

Medlidande är inte att tycka synd om

Medlidande är inte en smärtsam känsla, fortsatte påven. Att tycka synd om och säga ”stackars krake” är inte medlidande, utan medlidandet är att engagera sig i andras problem, att vara beredd att offra sig. Precis som Herren gör, medlidandet leder honom att offra livet.

Påven tog ett annat exempel på medlidande när Jesus multiplicerar bröden för att dela ut till folkmassorna:

"Vi läser i evangeliet, att Herren hade medlidande för att han såg på de som får utan en herde. Å ena sidan Jesu medlidande gest, å andra sidan lärjungarnas själviska inställning, som söker en lösning utan kompromisser, för att inte smutsa ner sina händer.”

Rannsaka: Är jag likgiltig?

Ofta är det mänskliga språket präglat av likgiltighet. Hur ofta tittar vi inte åt ett annat håll. Vi stänger ute medlidandet, sa påven och uppmanade till självrannsakan. Ser jag åte ett annat håll? Eller låter jag den Helige Ande leda mig på medlidandets väg?

Påven sa att han blev berörd när Jesus i dagens evangelium säger till denna mor: Gråt inte. Som en medlidande smekning. Sen rör Jesus vid kistan och säger till pojken att stiga upp, och då satte sig den döde upp och började tala…… ”och Jesus överlämnade honom åt hans mor.”

”Att överlämna, det är en rättvis handling. Medlidandet leder oss på den sanna rättvisans väg. Vi måste alltid ge tillbaka till dem som har en viss rättighet, och detta räddar oss alltid från själviskhet, från likgiltighet, och från att sluta oss i oss själva.”

”Herren fylldes med stort medlidande – må Han ha medlidande med var och en av oss: vi behöver det”, avslutade påven Franciskus.

18 september 2019, 15:22
Läs allt >