Påven uppmanade till att ställa frågan till sig själv och svara ärligt, i vetskapen om att Herren talar om vår bror som den sjuke, den hungrande den fångne, i Matteus 25:e kapitel.
I vardagen finns det dock risken att svara lite generellt på dessa obekväma frågor från Herren, med svar präglade av kompromiss, varnade påven:
Herren frågar mig "var är din bror?". Bröderna är de Herren nämner i Matteus 25:e kapitel. De sjuka, de hungriga, de törstiga, de som inte har några kläder, den lilla pojken som inte kan gå i skolan, knarkaren, fången ... var är han? Var är din bror i ditt hjärta? Finns det utrymme för dessa människor i våra hjärtan?
