Sök

Vatican News
Staty av Jesus stänktes ned med blod vid en av bombattackerna på Påskdagen 2019 i Sri Lanka. Staty av Jesus stänktes ned med blod vid en av bombattackerna på Påskdagen 2019 i Sri Lanka. 

Hjälp till kyrkan som lider: Ökande hot mot religionsfriheten

Påvliga stiftelsen Hjälp till kyrkan som lider, ACN, presenterade tisdagen 20 april sin årliga rapport vad gäller religionsfrihet i världen. 5,2 miljarder personer lever i områden där religionsfriheten allvarligt överträds.

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Påvliga stiftelsen Hjälp till kyrkan som lider, ACN, presenterade sin rapport om religionsfrihet i världen 2021 officiellt i Rom tisdagen 20 april. Stiftelsen introducerar också, för första gången, en ny kategori som kallas "länder under övervakning", eftersom man har observerat nya faktorer som skulle kunna ha en betydande inverkan på framtidens religionsfrihet.

“Regeringar har många gånger tagit till oproportionerliga begränsningar på religionsutövning i förhållande till icke religiösa aktiviteter.”

Rapporten, som presenteras online avslöjar att denna grundläggande mänskliga rättighet mellan åren 2018 och 2020 har överträtts i ett av tre länder i världen och inte har respekterats i 62 av världens 196 länder samt att i 26 av dessa, lider folk av förföljelse som man också ser ökar. På kartan över förföljelse har 9 länder tillkommit för första gången och det gäller sju i Afrika, Burkina Faso, Kamerun, Tchad, Komorerna, Kongo-Kinhasa, Mali och Moçambique och två i Asien, Malaysia och Sri Lanka.

Transnationella islamistiska nätverk

Orsakerna i Afrika ser man beror på radikalisering och en stor ökning av jihadistiska grupper. Kränkningar av religionsfrihet - inklusive extrem förföljelse, som massmord - sker nu i 42% av alla afrikanska länder. Man ser även att transnationella islamistiska nätverk sträcker sig från Mali till Moçambique i Afrika söder om Sahara till Komorerna i Indiska oceanen och Filippinerna i Sydkinesiska havet, i syfte att skapa ett så kallat ”transkontinentalt kalifat”.

Massövervakning via sociala medier

Rapporten belyser även nya teknologiska kontrollmetoder via web och sociala medier för att förtrycka oönskade religiösa grupper. Det mest uppenbara exemplet är Kina, där regimen utför massövervakning bland annat genom ansiktsigenkänningsteknik. Även jihadistiska grupper använder sig av den nya tekniken för radikalisering och rekrytering av anhängare.

Vidare, att lämna sin religion eller konvertera kan i 42 av världens länder leda till allvarliga juridiska eller sociala konsekvenser, med allt från utstötning från familjen till dödsstraff.

Rapporten belyser även en ökning av sexuellt våld som vapen mot religiösa minoriteter – kvinnor och flickor bortförs, våldtas och tvingas konvertera.

Religiösa minoriteter mest utsatta

Idag lever 67% av världens befolkning, omkring 5,2 miljarder personer, i områden där allvarliga brott mot religionsfriheten utförs. Dessa områden omfattar några av världens största länder: Kina, Indien och Pakistan. De mest utsatta är dem som tillhör religiösa minoriteter. Enligt årets rapport utförs dessa brott alltmer av ländernas regeringar. Främjandet av etnisk och religiös överlägsenhet i vissa länder i Asien med hinduisk och buddhistisk majoritet har lett till ytterligare förtryck av minoriteter, vilket har gjort dessa till andra klassens medborgare. Indien är det mest extrema exemplet, men liknande politik ser man även prov på i Pakistan, Nepal, Sri Lanka och Myanmar.

"Artig förföljelse"

Rapporten belyser avslutningsvis en så kallad ”artig förföljelse” – en term som påven Franciskus har myntat för att beskriva hur nya kulturella normer och värderingar står i djupgående konflikt med individens rätt till samvetsfrihet och förpassar religion till slutna lokaler.

Pandemins inverkan

Undersökningen visar även på den stora inverkan som coronaviruspandemin har på religionsfriheten. Regeringar har många gånger tagit till oproportionerliga begränsningar på religionsutövning i förhållande till icke religiösa aktiviteter. I några länder, som Pakistan och Indien, har humanitär hjälp undanhållits religiösa minoriteter. På social media har pandemin även använts som förevändning för att stigmatisera vissa religiösa grupper för påstådd spridning eller orsak till pandemin.

 

21 april 2021, 08:56