Sök

Påven Pius X Påven Pius X 

Sankt Pius X – Eukaristins påve

Den 21 augusti firar kyrkan den helige påven Pius X, bland annat kallad Eukaristins påve, då han valde att genom två dekret, och flera initiativ, ge det Heliga Sakramentet en central plats i den troendes liv.

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

"Förnya allt i Kristus". Detta är den röda tråden i påven Pius X pontifikat. Giuseppe Melchiore Sarto föddes i Riese, Treviso, 1835 i en bondefamilj. Innan han valdes till påve den 4 augusti 1903, var han biskop av Mantua och Venedigs patriark. Som påve efter Leo XIII, valde han namnet Pius X och ledde kyrkans första steg på det nya århundradet. 

Eukaristin i centrum

Under sitt pontifikat lade han särskild vikt vid att understryka Eukaristins centrala roll i det kristna livet. "Det är det gudomliga sakramentet - sa han - som säkerställer vårt eviga liv och gör oss säkra segrare i kampen mot fienden... Jesus är den största gåva som den ödesdigra mänskligheten har tagit emot.”

Redan innan han blev vald till påve engagerade han sig för Eukaristins centralitet. Som Venedigs patriark uppmanade han församlingsprästerna att göra Eukaristin mer lättillgängligt för de troende, och att dela ut den ofta, även dagligen, och att låta barn gå till kommunion före den avsedda åldern.

Förnyad hängivenhet

Pius X påpekade att han inte sa något nytt, men att han såg att det var nödvändigt att återupptäcka en förnyad kärlek och en djupare hängivenhet till det Heliga Sakramentet. Eukaristin var för honom "den kortaste vägen till himmelen".

Bara ett par år efter att han blev vald till påven gav han ut dekretet Sacra Tridentina Synodus, den 20 december 1905, med vilket han uppmanade till att gå till kommunion ofta, gärna dagligen, och att den heliga kommunionen skulle vara tillgänglig för alla troende utan åtskillnad på klass och distinktion. Samtidigt reducerade han den eukaristiska fastan till tre timmar före man tog emot kommunionen.

Med ett post-editum året därpå, den 7 december 1906, befriade han de sjuka från att fasta innan de tog emot sakramentet.

Han återvände till ämnet i encyklikan Editae saepe, daterad den 26 maj 1910, med vilken han avlägsnade alla begränsningar för tillträde till Eukaristin, eftersom det aldrig borde hända att "barn som ber om bröd och inte hittar någon som delar ut det".

Eukaristiska initiativ

För sitt eukaristiska korståg grundade han Prästernas Kommunions liga och den Fromma Unionen för Kommunion till barn, och han uppmanade till Evig Eukaristisk Tillbedjan, Eukaristisk timme, samt till daglig Eukaristisk välsignelse i församlingarna, och till att besöka den ”gudomliga fången i tabernaklet”. Han gynnade alla eukaristiska initiativ. Böneapostolatet föddes visserligen efter hans bortgång, men är uppenbarligen är en frukt av hans engagemang för att ge det Heliga Sakramentet en central plats i kyrkans trosliv.

Kommunion till barn

Trots att han mötte ett internt motstånd, var hans brinnande rekommendation att låta barn gå till första kommunion redan vid sju års ålder, för att undvika att deras själar i mer skulle kunna färgas av syndens skugga. ”Oskyldigheten hos barnet som närmar sig eukaristin är det starkaste av vapnet mot djävulen”, brukade han säga.

Med dekretet Quam singulari, sänkte han åldern för Första kommunion till sju år. Särskilt i Frankrike fick denna reform kritik. Men påven backade inte: "Detta dekret är inspirerat av Gud!".

Kanonisering

Påven Pius X helgonförklarades av Pius XII, år 1954. I talet efter kanoniseringsriten sa påven Pacelli: "Du vars ödmjukhet verkade vara förenad med storhet, stränget med mildhet, enkel fromhet med djup lära; Du, Eukaristins och katekesens påve, full av trons integritet och orädd fasthet; vänd din blick mot den heliga kyrkan, som du älskade så mycket.”

Under den allmänna audiensen förra året, som inföll på Pius X:s dag, sa påven Franciskus: ”

"Med den helige påven Pius X som förebild, vars högtid infaller idag, inbjuder jag er att gå Jesus Kristus till mötes, genom att lyssna på hans evangelium och med goda gärningar. Må den Helige Ande stödja er på er väg. (allmän audiens, 21 augusti 2019) "

21 augusti 2020, 10:11