Bland kyrkans nya saliga sr Mainetti, som mördades i satanisk rit
Katarina Agorelius - Vatikanstaten
På fredagseftermiddagen tog påven Franciskus emot kardinal Angelo Becciù, prefekt för kongregationen för helgonförklaringar, och gav tillstånd att utfärda dekret som kommer att ge kyrkan fyra nya saliga samt en vördnadsvärd.
I dekreten erkänns mirakel genom förbön av den venezuelanske lekmannen José Gregorio Hernández Cisneros, den argentinske mindrebrodern Mamerto de la Ascensión Esquiú och grundaren av Societas Divini Salvatoris pater Franziskus Maria vom Kreuze Jordan.
Förlät sina mördare
Syster Maria Laura Mainetti, född Teresina Elsa, kommer att saligförklaras med erkännande av martyrskap. Hon föddes i Lecco i Italien 20 augusti 1939 och var sankt Andreasyster (Institutum Filiarum Crucis seu Sororum Sancti Andreae) och dödades 60 år gammal i Chiavenna 6 juni 2000 av tre flickor i en satanisk ritual. Hon ägnade sig åt utbildning, andlig och materiell hjälp för barn och ungdomar. Det var just för att hjälpa en flicka som hade ringt upp henne och berättat att hon hade blivit gravid efter en våldtäkt, som syster Mainetti gick ut ensam från sitt kloster på natten 6 juni 2000. Det hela var en lögn och hon dog strax efter att ha förlåtit sina mördare.
De fattigas läkare
Bland de nya saliga ses även den venezuelanske lekmannen José Gregorio Hernández Cisneros, född 26 oktober 1864 i Isnotú, staten Trujillo i Anderna. Han studerade medicin i Caracas, Paris, Berlin, Madrid och New York och var en av de första att införa mikroskopet i sitt land och grundade en fakultet för bakteriologi vid Caracas universitet. Hans djupa tro ledde honom att särskilt hjälpa de allra mest behövande och kallades ”de fattigas läkare”. Han blev påkörd av en bil då han var på väg till ett apotek för att hämta ut medicin till en gammal kvinna och dog 29 juni 1919. I sin dödsstund på sjukhuset viskade han ”Åh, saliga Jungfru”.
Bön för det argentinska folkets enhet
Också den argentinske mindrebrodern Mamerto de la Ascensión Esquiú kommer att saligförklaras. Han föddes 11 maj 1826 i San José de Piedra Blanca och dog 10 januari 1883 i La Posta de El Suncho. Tre år innan hans död vigdes han till biskop av Córdoba. Han var socialt engagerad för folkets enhet under 1800-talets svåra krigsår i Argentina. Han är känd för sin predikan då grundlagen stadgades 9 juni 1853 där han fokuserade på bön för det argentinska folkets enhet och som presidenten Justo José de Urquizalodò lät trycka och dela ut i hela landet.
Önskan om helighet
Den fjärde av kyrkans nya saliga är den tyska prästen och ordensmannen Franziskus Maria vom Kreuze Jordan, född Johann Baptist Jordan, som grundade Societas Divini Salvatoris. Han föddes 16 juni 1848 i Gurtweil och var som ung målare och dekoratör men utvecklade med tiden ett intresse för språk, bland andra orientaliska. Under en resa till det Heliga Landet utvecklade han sin idé, som han alltid hade burit på, att grunda en organisation som enade katoliker på alla nivåer för att skydda och förkunna tron. 1881 grundade han två ordenskommuniteter. Han reste mycket i Indien, Europa och på den amerikanska kontinenten och dog i Schweiz 1918. Han lämnade en andlig dagbok efter sig, som är ett dokument av stort intresse och där han uttrycker sin stora önskan om helighet.
Vördnadsvärd Guds tjänarinna
Slutligen utses den mexikanska ordenskvinnan Gloria Maria di Gesù Elizondo García, född Speranza, till vördnadsvärd Guds tjänarinna. Hon var generalsuperior för kongregationen för de fattigas katekesmissionärer (Misioneras Catequistas de los Pobres), föddes 26 augusti 1908 i Durango och dog i Monterrey 8 december 1966.
