Sök

Vatican News
Krubba med en vilande jungfru Maria Krubba med en vilande jungfru Maria  

Familjen från Nasarets ömhet

En ikon som publicerades av Vatikanens media på juldagen, där Josef tar hand om Jesusbarnet så att jungfru Maria kan vila efter förlossningen, har följt oss denna juletid. Lucio Brunelli skriver i l’Osservatore Romano om hur konstnärer genom tiderna har avbildat en vilade Maria och en hjälpsam Josef.

Lucio Brunelli fri översättning Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Josef låter den nyfödde Jesus sova i hans famn för att låta Maria vila. Barnet blundar och stäcker avslappnat på armar, medan den förmodade pappan ler. Detta är en bild som har följt många troende under denna jul, efter att påven talade om den under en allmän audiens och Vatikanens media har spridit den. En öm och realistisk vardagsscen som många familjer känner igen sig i. Den framhäver ytterligare inkarnationens stora mysterium.

En födsel utöver det vanliga av en orörd mamma. Men scenen är vanlig och mamman Maria sover efter en lång resa fram till Betlehem och efter förlossningen och pappan tar genast till sig det nyfödda barnet. Han väntar inte in 1900-talet och kvinnans frigörelse, utan av kärlek till sin fru tar hand om det praktiska i hemmet och vaggar barnet så att Maria kan ta igen sig litegrand. Maria är befriad från arvssynden men inte från moderskapets mödor, glädje och sorger. Evangelierna beskriver inte det vardagliga eftersom Heliga familjens vardag var som många andras vid den tiden. Den kristna konsten har försökt att tänka sig hur de levde, för att ge de troende en bild. Så denna bild som påven har spridit denna jul är inte är så ovanlig och nutida som vi kanske tror.

Miniatyr av Heliga familjen Cambridge museum
Miniatyr av Heliga familjen Cambridge museum

I Fitzwilliam museum i Cambridge bevaras en fransk bok om tidegärden från 1450. I en miniatyr avbildas Josef sittande på marken i grottan. Han håller kärleksfullt det lindade barnet i famnen medan Maria vilar och läser en bönebok.

Målning i muséum i Anversa med Josef som gör i ordning lindor till Jesus
Målning i muséum i Anversa med Josef som gör i ordning lindor till Jesus

I Mayer van den Berg museum i Anversa i Belgien kan man beundra en annan rörande scen. Medan Maria ligger och vilar, sitter Josef på marken och klipper sina strumpor till lindor så att barnet inte ska frysa medan han själv blir barfota. Målningen är holländsk och daterad 1400. I en annan framställning av samma målning säger Josef till Jungfru Maria: ”Maria, ta mina strumpor och linda om ditt barn”.

Böhmisk altartavla med Josef som utför hushållsarbete
Böhmisk altartavla med Josef som utför hushållsarbete

I tysk och flamländsk konst från 1500- och 1600-talen kan man finna Josef i hushållsgöromål, där han värmer det nyfödda barnets kläder, lagar mat till familjen eller blåser på elden för att värma upp grottan i Betlehem. På en böhmisk altartavla från 1500-talet, som har målats av en okänd mästare från Hohenfurth, häller Josef vatten i ett kar och förbereder tillsammans med en barnmorska ett bad för Jesus, medan Maria i sin säng börjar att ta av barnet lindorna.

Är detta en modern make? År 1350 avbildades en omsorgsfull Josef i Chartres katedral där han sitter på en sten och lägger en filt över Maria som ligger i sängen intill Jesusbarnet i lindor i krubban.

Helt mänskliga ögonblick i den heligaste av familjer. Varje familj kan känna igen sig i dessa bilder och finna tröst i dem. Men doketer i den tidiga kyrkan chockerades av för stor inblandning av det mänskliga i det så heliga. Enligt dem var Kristi mänsklighet endast ytlig och Hans kropp var inte en människas utan något mer eteriskt. Även helige Augustinus hade varit doket, men efter sin omvändelse blev han i stället dess kompromisslösa kritiker. Han kallade Jesus ”Totus Deus, totus homo”, helt och hållet Gud och helt och hållet människa och i sina skrifter påminde han om att ”evangeliet inte säger: köttet blev ord, utan ordet blev kött”.

För det enkla folket, Guds heliga folk, är människans mysterium i detta barn och Marias tro och Josefs mödosamma ömhet, alltid en anledning till förundran, sinnesrörelse och hopp.

04 januari 2020, 09:39