Gallagher om kampen mot antisemitism ”Kyrkans fördömande redan 1919”

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Den 7 april infaller Jom HaShoah, en minnesdag över Förintelsen och hjältemod under Förintelsen - en dag som judar över hela världen minns alla de miljoner judar som förintades under den nazistiska perioden.  Dessutom är det en minnesdag över de som gjorde motstånd mot nazismen, inte minst upproret i Warszawas getto.

I ett videobudkap denna dag talade Heliga Stolens sekreterare för förbindelser med stater, msgr. Gallagher om kampen mot antisemitism och den kampanj som den israeliska ambassadören, Oren David, på ambassaden vid Heliga Stolen har anordnat, med anledning av 55-årsdagen av andra Vatikankonciliets dokument Nostra Aetate.

Nödvändig dialog

Msgr. Gallagher påminner om vikten av dokumentet, i vilket de judiska rötterna i den kristna tron ​​betonas, och i de bilaterala relationerna mellan Heliga Stolen och Israel.

Medveten om den unika karaktären i förhållandet mellan den katolska kyrkan och det judiska folket, och den historiska processen för försoning och tillväxt i ömsesidig förståelse och vänskap mellan katoliker och judar

”Vår nödvändiga dialog måste vara öppen och respektfull, för att kunna visa sig fruktbar”, säger msgr. Gallagher och påminner om påven Franciskus senaste encyklika ”Fratelli tutti” som understryker dialogens villkor och mål: att respektera andras rätt till liv, fysisk integritet, grundläggande friheter, det vill säga samvetsfrihet, tanke, yttrande och religionsfrihet.

”Detta möjliggör för oss att bygga ett klimat av fred och syskonskap”, säger han.

Fördömande av antisemitism

Men den andra viktiga aspekten av Nostra Aetate är fördömandet av antisemitism i alla former och arter. Han läser direkt ur dokumentet:

”Dessutom fördömer kyrkan, all förföljelser mot någon människa, på grund av det arv hon har gemensamt med judarna. Inte driven av politiska skäl utan av religiös evangelisk kärlek fördömer kyrkan hatet, förföljelserna och alla manifestationer av antisemitism. riktad mot judarna när som helst och av någon.” (nr 4)

”Kyrkan tolererar inte antisemitism både på grund av dess gemensamma arv med judarna och på grund av att dess evangeliska kärlek hindrar den från att göra det.”, säger Gallagher och betonar kärleken till sin nästa.

Kyrkans fördömande 1919

Msgr. Gallagher understryker hur kyrkans fördömande av antisemitism inte dök upp plötsligt utan fanns där ”under tidigare år, och  under den fruktansvärda förföljelsen av judar under Shoah”. Sekreteraren nämner en korrespondens mellan Ashkenazi-rådet av rabbiner i Jerusalem och Heliga Stolen från 1919 som man har hittat i arkiven:

”Det var 1919 och de judiska samhällena hade under några år utsatts för intolerans och antisemitism. Ashkenazi Rabbinrådet vände sig till påven Benedictus XV och beskrev dramat i Östeuropa och bad påven att använda allt sitt inflytande och andliga styrka för att sätta stopp för dessa förföljelser som går i strid med den trosandan.”

I svaret från statssekreteraren kardinal Pietro Gasparri, läser man att ”kyrkan är fylld av evangelisk kärlek till alla, särskilt till Israels folks barn, och att kyrkan är emot hatiska handlingar. Brevet bekräftar att kyrkan ser alla människor som bröder och systrar och lär dem att älska varandra”, säger msgr. Gallagher.

Att inte utöva våld mot andra, är en sann princip, lika sann mot judar, säger Gallagher och citerar brevet:

”Den katolska kyrkan [...] upphör aldrig att påminna individer och folk om naturlagens principer och att fördöma varje överträdelse därav. Lagen måste iakttas och respekteras med avseende på Israels barn, liksom med avseende på alla människor, för det skulle inte överensstämma med rättvisa och religionen att avvika från den av den enda anledningen till skillnader mellan religiös tillhörighet.”

Heliga Stolens diplomatiska engagemang

Som man kan se cirkulerade redan 1919 den fasta övertygelsen, bakom dessa murar, om att broderskapsprincipen inte kunde trampas ned av antisemitiskt raseri”, noterar msgr. Gallagher ”Vid Heliga Stolen fanns den fasta övertygelsen om att man inte kunde tolerera någon form av antisemitism och att man skulle arbeta för att motsätta sig den.”

Detta blev tydligt i händelserna under de följande åren, och i synnerhet under andra världskriget, där vissa av Heliga Stolens diplomater arbetade för att rädda judar, som den apostoliska nuntien i Ungern, msgr. Angelo Rotta, tillsammans med nuntiaturens revisor assisterad av dåvarande revisor msgr. Gennaro Verolino.

Msgr. Gallagher avslutade med att tacka Gud för den verkliga omvandlingen i förhållandet mellan judar och katoliker de senaste åren, och han citerade påven Franciskus ord i samband med 50-årsdagen av Nostra Aetate:

”Med Nostra Aetate spårade konciliet vägen för ett ”ja” till återupptäckten av kristendomens judiska rötter; ett ”Nej” till all form av antisemitism och fördömandet av varje form av förolämpning, diskriminering och förföljelse som härrör från den” (Påven Franciskus, tal vid 50-årsjubileet av Nostra Aetate, 28.10.2015).