Guerrero: “Heliga Stolen minskar kostnaderna, inte sin mission”

VATICAN NEWS - sammanfattning Katarina Agorelius

De budgeterade utgifterna för år 2021 är de lägsta i Heliga Stolens nyare historia, men besparingarna har gjorts utan att försämra påvens mission och man skyddar de anställdas löner och jobb. Det behövs stöd från de troende. Detta berättar jesuitpater Juan Antonio Guerrero Alves, prefekt för Heliga Stolens ekonomisekretariatet, för Vatican News' chefredaktör Andrea Tornielli. Pater Guerrero förklarar i en omfattande intervju att krisen som orsakas av pandemin har lett till en restriktiv budget, där de förväntade intäkterna är 30% lägre än dem år 2019.

Besparingar

“Omkring 50% av budgeten gäller utgifter för personalen”, berättar Guerrero. “År 2020 ökade de med 2% i förhållande till 2019. Skyddet av arbete och lön har hittills varit en prioritet för oss”. De åtgärder som har antagits, berättar prefekten, gäller den drastiska minskningen av kostnader för konsultation (1,5 miljoner euro), avbokning av alla evenemang planerade till 2020, även ad limina-besök, plenarförsamlingar, konferenser, kongresser och liknande evenemang (1,3 miljoner euro), en radikal minskning av alla resor (3 miljoner euro), uppskov av planerade inköp av inredning (0,9 miljoner euro) samt stopp av icke-brådskande eller uppskjutbara byggnadsrenoveringsarbeten (4,8 miljoner euro).

Inte vinstdrivande

“Jag insisterar alltid på att vi inte är ett företag  - betonar Guerrero - vi försöker inte tjäna pengar. Vi är vare sig en stat som andra eller en icke-statlig organisation”. Han klargör att “erfarenheten visar att en kyrka utan finansiella reserver ändå fortsätter att utföra sin evangeliska mission med kreativiteten som den Helige Anden har inspirerat till vid de historiska tillfällen då detta har varit en verklighet. Vi hoppas hur som helst inte att detta sker. Det som vi måste undvika är en underkapitalisering som är avsiktlig eller som beror på dålig förvaltning.”

Tar av reserverna

Vad gäller peterpenningen preciserar han att “den tjänar till att täcka utgifterna för påvens uppdrag och kostnader för välgörenhet som han utövar genom de olika avdelningarna. Nyheten är att de mottagna donationerna, inklusive peterpenningen, under några år inte har täckt kostnaderna för denna mission och följaktligen har peterpenningens reserver som har sparats under föregående år använts. År 2020 kan vi på grund av minskningen av intäkterna se (budgeten är ännu inte avslutad) en minskning av reserverna med över 40 miljoner. Vi kan nu förvänta oss att detta upprepas även år 2021”.

Behov av de troendes stöd

Pater Guerrero uttrycker sin tacksamhet för de troendes generositet under detta mycket svåra år: “Mitt bland svårigheterna i denna tid av pandemi har de fortsatt att samarbeta för att de tror på Kyrkans mission och vill stödja påven”. Han är inte orolig för pandemins efterdyningar eftersom man genom att hålla videokonferenser sparar mycket och han säger att nya situationen har utvecklat en kreativitet och en effektivitet att göra mer med mindre medel. Han säger att de förbättrar transparensen “så att de troende vet vad som görs med deras donationer. Om denna situation fortsätter alltför länge kommer vi inte kunna begränsa underskottet utan de troendes stöd” förklarar han.

Reformen

Vad gäller reformen som har genomförts enligt påvens vilja med att överföra alla statssekretariatets medel till APSA, förklarar pater Guerrero att den största delen av fonderna redan har överförts. “Det finns lite kvar på grund av komplikationer av juridisk karaktär, men de kommer att överföras inom kort. Revisorn gör en kontroll för att certifiera de olika kontonas saldo”. Slutligen talar man om transparensen. ”Det är till hjälp för en intern resurshantering. För att minska förvaltningskostnaderna och öka dem för missionen. Dessutom förtjänar de troende transparens - de måste veta hur Kyrkan spenderar det den får. För oss är det en fråga om trovärdighet. Vi är de första som måste visa att Kyrkans sociala moral och de moraliska kriterier vi stödjer fungerar och är giltiga. Man säger ofta att Kyrkan måste anpassa sig till internationella kriterier i hanteringen av sina resurser... Vi bör sträva efter att bli en internationell referensmodell”.